Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 27, Ed. 1 Thursday, September 29, 1898 Page: 4 of 8
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
TEXAS JPOSTEN.
Nyhets- och Annonatidning för Sven-
skarne i Amerika.
TEXAS POSTEN:
(THE TEXAS POST.)
Publtshed every week, ln Austln, Texas,
b the Swkdish Ambhican Pdblishino Co.
lie only swedlsh paper ln Texas, and the
oest advertlsing modlum to reach thls Claes
t cltlcens.
J. M. Ojekiiolm Editor.
M. J. Knapk Manager.
Entered at the post office in Austin,
Texas as second-class mail matter.
Prenumerations-pris:
Ett år - - - - - - - - -$1.00.
Ett hälft är ------- 60.
Ett år till Sverige ----- 1.50.
Prenumerationen är betalbar 1 förskott
obh penningar böra sändas medelst "Po-
stal Note", "Mon y Or&ers" eller 1 2-cents
frimärken under adress.
TEXAS IFOSTEIST,
U0 Kast Ninth St. Austin, Texas.
Advertlslng Råtes.
Op larger advertisements råtes will
be made on application.
Tillkännagif vande.
VI äro auktoriserade att anmäla mr S.
C. Granberry srtsotn kandidat Jll repre-
sentative i leglslaturen.
VI äro auktoriserade att anmiili do-
maren J. M. Urackenrldge säsom kandi-
dat till häradsdomarn (county judge) I
Travis county.
Mr Zack .lourdan, af demokratiska
partiet nominerad till County Treasurer
(häradsskatlmiistare), anhåller om alla
röstberättigade svenskars understöd vid
de kommande valen. Om någon bör in-
röstas vid valen, så iir det han.
Landstn n samt röstberättigade sven-
skar 1 Willlamson county! Jag vill här-
med upplysa eder, att jag är oberoende
(Independent) kandidat lör sheriffsysslan
i Williamson county nästa termin i no-
vember. Min uppgift skall bil att gå
folket och allmänheten tillmötes på Ki-
sta sätt och enligt lagens förordnande.
Högaktningsfullt, John K. Shelgren.
Den största "check", som någon-
sin inkasserats af biträdande skatt-
mästaren i Filadelfia, presenterades
till inlösning i lördags Atta dagar
sedan. Den gick lös pä ej mindre
än $1,475,000 i favör af Internatio
nal Navigatoin bolaget och utsiäld
af "Navy" departementet för bruket
af bolaget ångare (innefattande St
Louis, St. Paul, Paris och New
York), hvilka användes som hjelp-
kryssare och brukades i sista kri-
gat. Dessa pengar anses väl [använ-
da. JemförelsevU få skepp af detta
slag gjorde regeringen större tjen-
ster än dessa hafvets vindthundar.
Det är ej mycken glädje i att vara
bland landets högst uppsatte män i
våra dagar. Gång på gång fallet
någon al dem offer för anarkister
eller fanatiska galningars mördande
hand, såsom nyligen hände österri-
kiska kejsarinnan. Enligt nyligen
ankommit telegram från Pekin, tro
flera af de europeiska innevånarn
att den kinesiske kejsarens lif sväl
var i lara. Det säges att enke-kej
sarinnan önskar att uppsätta sin
sonson, prins Kungs, på tronen
Kejsaren, tillägges det, inser sina
motståndares styrka och har uifär-
dat order om att vakterna vid palat-
set ökas. Det äi bekymmersamt för
litet hvar i dessa tider.
,V
n
t
ii
1
I
i
B
1
1
k
f
k
c
\
t
t
I
S
i
Texas trupperna anses sig hafva
blifvit siirskildt förnärmade af krigs-
departementet, då detta beordrade
en negerofficerare betala ut deras
sold. De resonnera, att departemen-
ett väl borde känna till sydstatebor
nas afvoghet mot negrerna som o :k
deras heta temperament,hvarför detta
tilltag endast gjordes i afsigt att ned-
sätta och såra Texas volonturerna.
Derföre förtjenar krigsdepartemen-
tet det högsta klander, då ile beord-
rade en neger, som var tvungen att
utföra denna syssla. Det var en af
de tiotusen oursäktliga misstag, som
departementet låtit komma sig till
last, menar^en at Texas statens dag-
liga tidningar, som det bort akta sig
för; ty det går ej att sammanblanda
svart 1 och hvita i armeen bättre än
det gör i det civila li t vet, der det är
omöjligt, och händelsen bör tjena
till lexa för framtiden. Sålänge det
finnes hvita, som kunna utlöra den-
na syssla, låt dem utföra den mot de
hvita soldaterna, afslutar samtidan
sin artikel.
hvarje ][ „ 1 hvarje land, framhålla
andra att de öfvirklagade miss agen,
foförmågan att förse soldaterna med
hvad de behöfde och skulle hafva
haft, ej kan läggas krigsdepartemen-
tet till last, utan dra I b ir detta a/isv;f
de officerare, som ej sågo t>ll att de
nödiga behoiven försågos genom
reglementerade reqvisitioner. Det
säges somliga af dessa herrar ej
ens visste huru att skrifva ut en or
der. Derföre anse vi det rätt och
billigt att en grundlig undersökning
verkställes, på det att den skyldige
må blifva känd och de oskyldiga gå
fr e. Ty med detta rika lands till
gångar var det obehöfligt att våra
soldater skulle lida vare sig af hun
ger eller på grund af vanvård. All-
ting kan med någon smula förut-
seende fås lör pengar.
I en norsk venstertidning lästts
för några dagar sedan följande öp
penhjärtliga utgjutelse: "När vi
i alla händelser skola komma under
någon, kan det ej synas så synner-
ligen mycket farligare att komma
under Ryssland än att slukas af
Sverige. Främmande styrelse och
främmande inflytande blefve det ju
i begge fallen. Visserligen äro
svenskarne närmare besläktade med
oss; men just därför är faran för
denationalisering så mycket större.
Försvenskningen kunde lätt få öf-
verhand under loppet af ett hälft
århundrade. Russifieringen
komme däremot på grund af den
oerhörda språk- och rasskilnaden
att taga århundraden. Hvem
vet, kanske skulle för öfrigt Ryss-
land sätta kronan på vårt sjelfstän
dighetsverk lör att därigenom för-
säkra sig mot att Norge komme att
hjälpa Sverige under ett onödigt,
endast lör Finlands skulle borjadt
anfallskrig mot tzarriket. —"
Till och med 1 Sverige skulle väl en
dylik framställning stämplas som
landsförrädisk, men i No ge, där ät
det väl, äfven lör den nuvarande
ministären, alldeles som det skall
vara!
Hvarföre bomullen beta-
las lägre i Austin.
I fredagKnumret af Austin Tri-
buno förra veckan, förklarar mr
Granberry, som förestår Allianee
upplagsgård, orsaken hvarföre
bomullen kan betalas högre i Ma-
nor iin i Austin.
"Först och främst kan Manor
betala tre point mera iin Austin
emedan Manor-köpare få sin bom
ull allastad på jernvägsplattfor-
men, hvarigenom sparas körlön
och assurans. Men hufvudorsaken
hvarföre bomullen omkring Au-
stin går annorstädes är Austin-köp-
männens försummelse att köpa upp
bomull. Ingenting hindrar dem
från att hjelpa farmarne med gro-
cerivaror of ver sommaren. Då en
köpman sålt varor till höga priser
under flera månader åt bomullsod-
lare och har säkerhet i hans bom-
ull, iir det sedan lätt för honom att
köpa bomullen och betala 15 eller
2(1 points högre än vanliga priset
pr kontant.
Orsaken är tydlig nog. Köp]
mannen har redan gjort en väldig
förtjenst på sina varor. Han vän-
der sig bara 0111, ocli så säl jer han
denna bomull till en uppköpare till
ett pris, åtskilliga points lägre än
han betalade för den, men likväl
gör han stora pengar på affären.
Naturligtvis är det somliga bom-
ullsodlare som bringa sin bomull
till dessa platser och säl ja den för
kontant, men de äro jemförelsevis
få, och man vill finna, att dessa,
som fä kontanta pengar för sin
bomull, vanligen komma tillbaka
till Austin för att köpa upp sina
pengar här, emedan varorna äro
billigare härstädes. Der tyckes
endast finnas en köpman i Austin
slug nog att köpa bomull på sam-
ma sätt som dessa landt handlande
göra. Men hvarje köpman i Au-
stin, önskande att se högre priser
betalta for bomullen,kan hjelpa till
på ofvanniimda sätt."
Sa långt mr Grinberry. Men
ehuru detta delvis besvarar frågan, j
löser det den icke fullständigt.
dandet af denna afskyvärda sju
dom i Förenta Staterna.
Det har sagts oss att upp till
1845 var spetälskan något okiindt
på Sandwich-öarne. Den antages
hafva blifvit införd der vid den
tiden af två spetälska kineser. Un-
der det halfva århundrade, som se-
dan dess förrunnit, hafva 10 proc.
af befolkningen blifvit spetälske.
På ön Molokai finnas 1,500 perso-
ner, hos hvilka sjukdomen är fullt
utbildad. Dessa olycklige hällas
skilda från den öfriga befolknin-
gen på ön, som är en afskild spet-
älske-koloni; men det beräknas att
fullt 5,000 personer, smittade af
denna sjukdom, äro spridda allt
utöfver Hawaii-gruppen.
Det har påståtts af vissa aukto-
riteter, att spetälska ej var smitto-
sammare än lungsot, tyfus eller
andra bekanta sjukdomar, men dess
snabba utbredande ibland Hawaii-
erna häntyder, att det är af ytter-
sta vigt att hålla sådana sjuke iso-
lerade från andra.
Lägrandet af stora truppmassor
på öarne öppnar en väg för denna
sjukdoms införande till detta land,
som aldrig fanns förut. Dessa sol-
dater, främmande för dessa för-
hållanden, samt nyfikna och be-
kymmerslösa, äro lätt utsatta för
att komma i beröring med infödin-
garne på ett sätt som ej är vanligt
bland de hvita, bosatta på öarne.
De resande mellan öarne och
fastlandet komma att bli flera än
förut och deras förhållningsorder
med all sannolikhet mindre strän-
ga, hvarföre det lätt kan inses hvar
och huru faran hotar.
I det vi vidgat våra gränser och
skjutit ut våra poster i Stilla ocea-
nen har vår regering med detsam-
ma fått ett nytt ansvar lagdt på
sina skuldror, att från det hållet
skydda nationens helsa. Frågan
är, om den på ett intelligent och
kraftigt sätt vill åtaga sig pligten
att afvända den hotande faran?
Många tro sig se ett otillfredsstäl-
lande svar i det sätt hvarpå gula
febern i Södern bekämpats eller
helsovården för armeen handhafts.
Låtom oss dock ej misströsta oeh
framför allt ej låna bekymmer i
förväg; fast nog är ordspråket
träffande, då det säger: "Bättre
före var' än efter snar", eller
"bättre förekomma iin förekom-
mas". Man kan ej gerna tänka
sig en förfärligare sjukdom än den
obotliga spetälskan, oeh inga om-
kostnader äro för stora—om så
skulle kräfvas—att skydda denna
stora nation från smittan af den-
samma. Vi hoppas ock att rege-
ringen skall vidtaga lämpliga me-
del att hindra detta grufliga plågo-
ris att slå detta lands söner med
obotliga sår.
Till Texas Postens läsare.
En rätt allvarsam strid pågår t
emellan landets tidningar om huru-
vida krigsdepartementet är att hålla-1
ansvarigt för de många klagomål
som försports från soldaterna eller i
ej. Medan somliga påstå, att det j
ej funnits några egentliga skäl till j
klagomål, Utan det öfverklagade
onda endast var en naturlig följd af;
En nv fara.
Enligt påståendet af (>11 läkare,
som skrifvit en artikel i "North
Ainericnn Kcview" 0111 spetälskan
i Hawaii, måste detta lund vidtagit
särskildta försigtighetsmått i form
nf karantän att förekomma spri-j
Austin den 2(5 sept. 18i)8.
Som jag lofvat vill jag hålla och
således återkommer jag här igen
och förmodar att så göra från tid
efter tid, äfven om tidlängden skul-
le vara sju långa magra år, tills
jag ser mitt älsklingsmål: "Bättre
farm ing i Texas, som vill medföra
förkofran och rikedom för landt-
brukarne." Mitt framträdande
som kämpe för rationelt jordbruk
vill jag ej skall misskännas. Poli-
tik och andra biafsigter i förening
med min verksamhet äro och skola
för alltid vara bannlysta från de
förhandlingar jag på mina utlysta
möten har med farmarne. Ett
möte var utlyst i Decker för den
17 dennes, med nöje hade jag be-
vistat detsamma, men skäl och vis-
sa orsaker höllo mig tillbaka från
att infinna 111ig. Det gläder mig
att se att farmarne äro intressera-
de oeh att de hålla möten oeh jag
hyser de största förhoppningar om
en snar förbättring af vår jord-
bruksskötsel, men jag ser med oro
om denna brännande fråga skall
afhandlasaf individer mera intres-
serade af politiska intriger och
sjelfviska biafsigter. Frågan att
ändra ett jordbruk, att inrätta och
utföra ett rationelt jordbruk är så
kinkig titt den största försigtighet
måste stiidsc hafvas för ögonen oeh
iakttagas. Jag tänker ej att ge-
nom smicker oeh fagra ord vinna j
edert förtroende oeh fulla tillit, j
men väl genom sanning; ja, ren j
och klar sanning iir hvad jag vill j
suga eder au oeh alltid. .lag har
närmat gliålen till krutet och vill
Att noggrannt genomläsa denna vår nya prislista, som dock
endast innehåller några få af de godtköp vi hafva att erbjuda eder.
Vi lita på att våra vänner skola förstå att uppskatta våra sträfvan-
den att göra dem godt och sätta upp sina order och komma till oss
för att få dem fylda enligt dessa låga priser.
Svenska biträden äro A. C. fiol beck och Carl Engdahl.
40 yards af Riverside kalikå för $1.00
30 yards af Central Park kalikå för $1.00
25 yards af alla de bästa slags kalikå, inne-
fattande Hamilton's Garner's och Simp-
son's, för $1,00
36 tums perkal, fancy dress styles, värda
8ti cents. Vi låta dem gå för endast.. .5 cents
Westmorelands perkal, bok fåll röda, blå
och omtyckta klädningsmod för 84 cents;
andra begära 10 cents
20 stycken royal Madras skjortväf, värd
15 cents, går i denna försäljning för 10 cents
Detta är ej stufbitar.
Lägsta priser som någonsin varit kända på 9 och
10—4 lakanslärft.
Blackstone, Lonsdale mill, A 1 blekt do-
mestik för endast 6 cents
International blekt för endast 4 cents
Knight's kambrick för endast 7 cents
Monticello C 4—4 brun domestik, 30 yards
för endast $1.00
Georgia F F brun domestik, 25 yards för. $1.00
Vår egen hafsö domestik, pr yard endast .5 cents
Arlington bomullsplaid, alla färger, går
för ett pris af 30 yards för $1.00
Georgia 27-tums bomullsplaid, 20 yards
för endast $1.00
Vårt lager af klädesvaror är det mest kompletta
som finnes i en minuthandel.
Kostymer för män, från $2.00 till $15.00
Gosskostymer, från $2.00 till $10.00
Gossars knäkostymer, från.... 75 c. till $6.00
SKODON.
I den vägen leda vi, handlande endast med till-
förlitliga varor, sådana som Hamilton Brown's &
HeimersBetman'smansskodon; Drevv, Selby och
Sach's skodon för damer; Star Shoe Co's skodon
för misses och barn.
Vi hafva hufvudqvarteret för klädningstyger och nippervaror.
Både af tygvaror och i vårt groceri-departement hafva vi stoca la-
ger och priserna förskaffa oss handeln. Det vill betala sig för eder
att komma och tillbringa en dag hos oss. Profver sändas genom
posten på begäran.
IDA
TAYLOR,
Avery's
Invincible
Disc
Plog.
PATENTERAD.
Grundligt försökt och fun-
nen tillfredsställande i all
slags jordmån.
Besitter endast goda meriter,
Innan ni köper annorstä-
des, förskaffa eder priserna
från
WALTER TIPS,
AGENT I AUSTIN, TEXAS.
TEXAS.
i
föra den allt närmare oeh närma-
re. Jag ropar till eder, pass upp
i tide,ty tiden är nu för handen att
ni måste inse att planterandet af
bara och allenast bomull är för
eaer ruinerande. Se om ej ni kan
inrätta edert jordbruk så att ni ej
är beroende blott och bart af en
enda skörd. Ni viljen väl fråga
mig hvad och huru ni skolen plan-
ta oeh göra? Sakta i backarna,
godt folk, våren lugna, det taget-
tid att komma till det mål jag sträf-
var för, nemligen "Rationel Far-
ming in Texas". Gören små för-
sök för eder sjelfva, såsom ined
hvete, korn, lin, o. s. v., jag vill
följa med utvecklingen och skall
kasta in ett ord då oeli då. Jag
har ej börjat denna rörelse ibland
farmarne för att göra ett enda
misstag, jag skall ej gifva någon
ett tillfälle att slå mig på tqssarne
oeh säga att jag misstagit mig om
rätta sättet for en förbättring af
farmarens ställning. Jag har nått
min afsigt för tillfället, jag har
stirrat upp eder. jag har fått eder
att tänka lite på saker oeh ting.
Detta iir mycket vunnit och fram-
tiden vill gifva oss tillfälle sitt be-
träda en ny. oslipprig bana for
vårt jordbruks högre hojande och
gifva Texas ett namn som den mest
framstående staten inom Unionen
l a landtbruksskötselns område.
Nu till slut vill jag endast i förbi-
gående nämna, att jag tänker sam-
mankalla ett möte i Austin den 8
december och önskar att de olika
svenska settlementen i Texas ville
vara på detta möte talrikt repre-
senterade. Detta mötes afsigt är
för grundandet af "The Swedish
Farmers Association of Texas".
En sådan förening skall i framti-
den kunna blifva till stort gagn för
landtbrukarne. Inneslutande mig
uti eder välvilliga hågkomst, teck-
nar jag mig eder vän
BROR P. IIINT/,K.
Vår nästa county judge.
Som vi alla veta är domaren
Walker nominerad af demokrati-
ska partiet oeh kandidat för om-
val till häradsdomare i Travis eo.
llon. Walker har tjenat en ter-
min och har under denna tid be-
flitat sig att på allt sätt göra sin
pligt; och det är vår fulla öfver-
tygelse att han likaså ärligt vill
fullgöra sina skyldigheter i det
kommande, som han gjort i det
gångna.
Såsom förut sagts i denna tid-
ning har judge Walker varit en
vän till det svenska folket i Austin
oeh Travis county, och vi vaga på-
stå, att han gjort mera för det
svenska folket iin någon annan
häradsdomare före honom. Doma-
re Walker har ett stort antal vän-
ner som understödja honom i den-
da täflan, men på samma gång fin-
nas andra, som göra allt de kunna
' att hålla honom tillbaka; men för
att kunna göra ondt som godt må-
ste vi hafva någon orsak. Våra fi-
ender försöka alltid att finna en
eller annan sak hvarigenom de sö
ka skada sin nästa.
Domaren Walkers fiender cirku-
lera en osanning om honom öfver
landet genom att berätta för de
röstberättigande i Austin och Tra-
vis county, att han var orsaken
till en negers död bland countiets
v<ig-gang. Det är sant att negern
dog under arbete på vägen, men
han dog af solsting; och domaren
är hvarken negrernas styresman
eller solens; följaktligen hade judge
Walker icke mera att göra med ne-
gerns död äö du eller jag.
Vi hafva två kandidater för hä-
radsdomarsysslan, och de äro båda
goda män. Vi uppmana er ej att
rösta för domaren Walker lika
litet som vi uppmana eder att rö-
sta för mr Breckenridge. Men vi
uppmana eder att tänka efter och
se hvem som gjort mest för vårt
landtfolk såsom domare och sedan
rosta för den mannen, och vi äro
sakra att domaren Walker kom-
mer att bli mannen.
<v
*
t
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 27, Ed. 1 Thursday, September 29, 1898, newspaper, September 29, 1898; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202945/m1/4/: accessed April 25, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .