Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 43, Ed. 1 Friday, February 5, 1897 Page: 1 of 4
four pages : ill. ; page 22 x 15 in. Digitized from 35 mm. microfilm.View a full description of this newspaper.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
o
n
a
o
D
TEXAS
1 Arg.
%
W. J. BRTAJf.
MENING
Hans tal hållet i Austin den 28 Jan.
Bryan började sitt tal med atl påpeka,
att ehuru han sjelf talar till fördel för
4'Dubbel-Standard", han önskade icke
hafvu det så förstått det hans åsigter vo-
ro ofelaktiga eller hans theorier voro öf-
ver krelik; atl han hade sina åsigter och
uttalade dem, medan han gaf en mo -
ståndare samma rätt att uttala sin åsigt;
jag är har. i ändamål att tala för ''Dub
bel-Standard" och för hvad jag anser är
rätt, och hoppas att iå andra att hylla
mina åsiirter.
Jag vill diskutera några frågor här i
afton, men jag har ej för afsigt att på-
truga mina ideer på någon, person som
har annan åsigt. Jag må vara misstagen
i mitt omdöme, hvarje man kan feltaga
sig, men -min önskan är att vara i rätta
afsigten. Jag tror att jag skulle känna
mig sjelf g'ad af mina åsigters tvifveiak-
tighet., om jag vore öfverlygad om att de
principer mina motståndare förfäkta vo
ro bäst för landet.
Wi måste halva en klar ide af en ärlig
dollar. När jag talar om en ärlig dollar
tänker jag alltid på hvad en kongressman
en gång omtalle för mig. Historien var
angående en viss man i hans hemstad
som önskade en sysla. Denue man satt
upp eo ansö'ran och gick omkring till si-
na vänner för att dera tepkna under
deras namn. Slutligen kom han till en
vän som sade: "Jag vill underteckna an-
sökningen om ni tillåter mig ändra ett
ord". "Väl", sade mannen, "ni kan än-
dra det om ni önskar så,—hvad ord är
det?'1 "Ni säger här det ni är fullkom-
ligt ärlig," svarar hans vän. "Jag önskar
att stryka ut fullkomlig och sätta fö--
svarlig." Jag vill icke påstå att jag är
ut för en fullkomligt ärlig dollar—jag
vill bli tillfredstälM med en som vill va-
ra försvarligt hederlig.
Nu mina vänner, lät mig gifva eder 2
skäl, ett iheoretiskt och ett praktiskt,
hvarför dubbel-statidard är bättre än
enkel-standard. Först, emedan bruket af
två metaller för ett penninga-system ,gif-
ver er mindre värdeförändring än om ni
har endast en favoritiserad metall, Delta
ä,r illuslreradt af Rabelais då han sä?er:
En flod med två tillförande tillopp är
mindre utsatt för att öfverflöda eller till
att gå torr än en flod med endast en till-
loppsgren. Hvarföre? Emedan när en
af tiiloppen var rinnande den andra var
måhända torr och motsatt, och den hän-
delsen att båda af dem skulle på samma
gång öfverflöda eller uttorka ville vara
en ovanlig företeelse, så det svårligen kan
tagas i betraktande. Och detta illustre-
rar Dubbel-standard. Här äi en massa
-af pengar och det har två metaller som
dess tillopp,—guld och silfver. Historien
säger oss att produktionen af guld och
silfver har förökats och förminskats vid
åtskilliga tider, .Ibland har guld-pro-
duktionen förminskats, ibland silfverocli
bruket af båda metallerna tillsammans
har gifvet oss ett mera bestämdt system
af penningar än hvad vi v.lja hafva ifall
vi äro beroende på en metall allena.
Nu, låt mig kalla er uppmärksamhet
till en vigtig sak i sammanband med
detta. Jag erindrar att en mail sada till
mig en gång: "Jag håller med eder i eder
ide om dubbel standard, med undantag
af att jag tänker att gäldenären Icke
skulle hafva att betala 1 hvad mynt han
behagar"; och jag sade honom att om
han åtskiljde sig med mig derl, att hin
åtskiljde sig med mig i all-ting. Jag
tror att gäkleniiren skulle vara tillåten
att välja i hvad slags penningar hans
skulder skola betalas i. Låt mig påpeka
för eder huru vigtig denna sak är. Antag
att ni är skyldig en inan några penningar.
Antag att ni hade två sorter af pennin-
gar, guld-och silfver-penningar. Der är
icke någon hvem vill påstå att fordrings-
egaren har en obestridlig rätt att vä ja
myntsorten för betalningen. Antag att
genom hans spekulation han har lyckats
i uppgåendet af värdet af guld, oeh att
han, då betalningsdagen är inne, begär
guldmynt som betalning af eder skuld.
Jag påstår att ni skulle hafvaen obestrid-
lig rätt att bestämma sorten af pengar
hvarmed ni liar att betala. Jag är hå-
gad att hålla mig till denna ide ensam.
Antagati fordringsegaren skulle bestäm-
ma den uppspekulerade favorit-myntsur-
ten. Ville detta icke medföra i att göra
denna dyra myntsort upp till en ännu
högre premium och förminska värdet af
den icke önskade myntsorten? Men an-
tag att ni lemnar valet till gäldenären.
Han anser fordringsegaren,mån om sig
sjelf allena, och betalar honom tillbaka i
den billigare myntsorten och blir honom
qvitt för hans vinnigslystnad.
Rått här önskar jag nu visa eder åt-
skillnaden m dian sjelfständig dubbel-
standard och emellan de olika nationer-
na öfverenskommen dubbel myntfot.
Mina motståndare säga att VI icke kan
hafva dubbel myntlot förr än utlåndsna
nationer vilja förena sig med oss . derom.
De säga till de utländske financtererna.
om ni påyrkar att göra en silfver-dollar
uti ett jemnt löpande viirdemed en guld-
dollar, vi vilja hjelpa er att göra så.*
Hvad säga anhängarne af sjelfständig
dubbel-standard? l)e säga till utlandeis
financierer, om ni tänker att med till-
hjelp af edert inflytande att resa en mur
nellan guld och silfver, —vi skola åter-
ställa dubbel myntfot, och vi skola göra
eder taga den metallen ni i afsigt håller
nere i värde. Och här måste S jag säga,
'niua vänner, att jag har varit ganska
mycket intresserad i en nyligen timad
händelse i den politiska himmelen. Tid-
ningarne utbasunerar att en viss senator
har gått till Eropa som AMBASADÖB
lör den nyvalde Presidenten, i afsigt att
förmå främmande nationer till national
dubbel mynt-standard.
Jag är endast rädd för att hans mission
vill visa sig vara förgäfves. Hvarföre
skulle de lörsaka en myntfot, som har
gäldad t d m en så stor profil? Det är,
som Washington en gång sade, der är in-
gen o-intresserad godhet mellan nationer.
Jag är rädd att Senatorns resa vill ingen-
ting medföra, men jag är fullkomligt öf-
verviss att när 70,000,000 menniskor öf-
ver här uppresa sig och tala, andra län-
derna vill blifva nödsakade att följa med.
\ ' - P
M ■ ■ ^ -
POSTEN.
Vol. 1. No. 43-
CENTRAL ORUGSTORE,
Wm i
NYHETS- OCH ANNONS - TIDNING FOR SVEN SK ARNE I TEXAS.
Austin, Texas, Fredagen den 5 Feb., 1897.
Historien om en Fluga-
Det påstås, att Alexander den
Store, då han från tåget mot Indien
återvände till Europa, införde påfåg-
larne, att Spanjorena förde hästar
och nötboskap till Amerika och att
Australiens plågoris sparfvarne här-
stamma från ett par sådana, som en
där bosatt engelsk fru, ihågkomman-
dt; de lyckliga stunder, då hon i sin
ungdom matat gråsparfvar, dit tin-
förskref från moderlandet och,|,då
drottning Victoria en gång lägger
sina ögon samman och hennes histo-
ria skrifves, skall den sannolikt bör-
j i så här: "Under denna ädla drott-
nings regering infördes för första
gången Kochhinkinahönsen till Eng-
land.
Men hvem som till Sverige inför-
de det otyg som kallas flugor (o'éh
mygg), det upplyser hvarken Ek
lund eller Bruzelius oss om och i
Beckers världshistoria nämnes där-
om icke heller ett enda ord.
Vi iala nu icke om den stora sur-
rande,grönaktiga, sjelfsvåldiga fluga,
-om håller till utom hus, helst i träd-
iår tar och parker, ty hennes mission
är g fven, nämligen den att sätta män
niskor och djur i rörelse. Hon kan
t. ex. )å den unge för världens väl
och lörbättrande diktande skalden,
som skrider dar stilla framåt på par-
kens gångar och med tårfyldt dröm-
mande öga bl ekar upp mot himmel-
ens azur, att i nästa ögonblick fakta
med armar och ben, som om han ha-
de ordet på ett rösträttsmöte, och har
hon genom ett sting på näsan räd-
dat mången ung man från att i en
enslig berså för den evigt älskade
f Jäda i ord sitt lifs stora dumhet.
Nej, vi tala om den lilla tama hus-
fluga, som i större mängd helst vistas
i ett väl ordnatit borgerligt kök och
där gärna begrafver sina döda i sop-
por, såser och omelletter, men för
öfrigt trifves rätt bra hvar som helst
inomhus.
Hon har en viss lätthet att orien-
tera sig oeh på samma gång undvika
allt, som kan vara skadligt för han-
nes hälsa, såsom fluggift, flughåfvai
och små glasskålar med sprit, och
utväljer till hviloplatser helst bron-
serade lampor och speglar. $ Äfven
för skön konst såsom taflor i förgyll-
da ramar intresserar hon sig mycket
och måste därför en förståndig hus-
mor iör hennes skull inköpa hundra
alnar tarlatan och därmed göra vå-
ningen så otreflig som möjligt.
Vid den tid på året, då snön bör-
jar smälta på hustaken, då forbönder-
na undra, om landsvägarne ha någon
botten, och den med ett hjärta för
mycket begåfvade manniskan bör-
jar känna, att hon har ett högre mål
at lefva för, då,vaknar den lilla flu-
gan upp från sin långa vinterdvala
>akom kakelugnen och flyger direkt
n-d på middagsbordet. "Nej se,
mamma, en fluga" r<>pa b rnen och
ä''ven af den öfriga fåmiljen bemötes
hon nu såsom en den tid'ga vårens
budbärarinna med vänsk ip och akt-
ning och snart har hon ikring sig så
mycket socker, att det godt kunde
läcka till för ett kafferep påtolfper-
soner.
Men, när så en ttd efteråt hennes
mera eleganta kusiner, fjärilarna,
b^rja presentera sig och hon i föi li-
ti.nde på gammal bekantskap vill
göra en alltför intim visit i husmo-
derns sylt- och gräddskålar eller när,
då husfadern håller på att taga sig
en eftermiddagslur, hon arrangerar
en lifvad bal på hans kala hjessa, då
skulle man gärna vilj i ha klart för
sig, om det var under Christian Ty-
ranns eller Erik den XIV:s regering,
som husflugtn först infördes till
Sverige, så grundligt känner man
behofvet af att hata någon.
M >n har sett karaktärsfasta män,
som med jämnmod burit stora olyc-
kor såsom t. ex. att deras svärm;idrar
dött eller att de ej fått mer ån 10 pro-
cents utdelning på bankaktier, bli
alldeles g dna af raseri öfver att, då
de efter en timmas vånda fått ihop
ett bref på åtta rader och just satt
sitt prydliga namn med tillhörande
slängar, punkter ochk rumelurer där-
under, en liten fluga slagit ned! på
den ännu ej torra sista raden och så
med tre par nebläckade fötter skyn-
dat undan uppför episteln.
Det klokaste vid en dylik olycka
skulle nog vara att sitta stilla och
låtsa, som om man började ett bref
på nytt,* flugan skulle då visserligen
från sin utkik se förvånad ut och
knappt tro sina hundra ögon, men
hon skulle snart komma igen och då
måhända blifva fångad. Men de
flesta offer för hennes näsvishet be-
sitta, som ofvan nämndt är, ej ett så-
dant lugn. utan rusa de i blindt ra-
seri upp, få fast i en tofFel, gammal
hatteller handduk och så börjar den
vilda jakten kring Väggar och tak,
och den slutar vanligtvis först då,
när stolar och mindre bord kastats
omkull och Nupoleons eller Jung-
frun af Orleans'|byst tumlat i golf.
vet.
Då faller jägaren varm och utmat-
tad ned i ett soffhörn och beklagar,
stirrande dystert framför sig och med
handduken i hand, att han någonsin
blilvit fö !d hit till världen. Under
tiden sitter flugan helt förnöjd på
hornet af bokskåpet, gnuggande sina
händer eller rättare sagdt framben
och känner^sig rätt hågad att stör a
igen, när helst han i soffan behagar
börja.
D t fanns en gång en famij, som
hade för princip, att ju oftare deras
grannar kommo tillsamman?, ju mera
förälde skulle de bli och arrangera-
des därför allt som oftast af ren filan-
tropi små kafferep.
Vid ett sådant tillfälle hade fem
snälla tanter kommit tillsammans.
På skänken ångade kaffekokaren,
genom de öppna fönstren nidkade
syrenerna en vänlig hälsnipg, vid
bordet presiderade husmodern och i
salens ena vrå satt husfadern med
minsta lillan och en diflaska i knät
och gladde sig åt, hvilken snäll och
praktisk liten hustru han hade; allt
andades med ett ord hemtrefnad och
frid. Afven tanterna hade tagit
intryck af idylleh, de kände sig väl
villigt stämda mot sina medmännis-
kor och hade jnst kommit öfverens
om, att alla grannarne vtro taktfullt
och fint folk, mot hvilka just intet
att anmärka var.
Dock blef, då härigenom den vanli-
ga piffen i samtalet saknades, det-
samma i längden något enformigt
och det var just fara värdt, att det
alldeles skulle afstanna, då den gam-
la magra fröken X under det hon
gjorde ett våldsamt motstånd mot
värdinnans försök att bjuda en fjärde
kopp, yttrade: "Ah, ja, visst vill jag
inte tala illa om någon människa,
men nog tycker jag ändå att lilla fru
Y." här tvärstannade hon,
just som väninnorna började bli som
mest intresserade, och tittade tyst i
gräddsnipan.
'JHvad är det?" frågade värdin-
nan ängsligt.
"Åh, det har bara_kommit en fluga
i giädden."
I nästa ögonblick stirra de fem tan-
terna på den för sin räddning käm-
pande flugan så ifrigt, som om hon
vore en förvuxen bakterie och värd-
innan rusar till dörren och ropar:
'"Marie kom in, kom in Marie!"
Marie kommer inrusande och vär-
dinnan hviskar hemligetsfullt i hen-
nes öra (liksom ej alla de närvarande
redan visste det förut) "det har kom-
mit en fluga i grädden" hvarpå
M-rie tar gräddkannan ti hand och
försäkrar, att hon ej lagt dit henne.
Därpå följas matmor och tjänare ut
i köket och där städer den lilla flu-
gan till ett sådsnt lif och skrammel,
som när en katt jagar en råtta i en
porslinsbutik, hvarpå husmodern in
kommer blek af sinnesrörelse med
s imma grädde i en annan skål. Strax
därpå inkommer åter Marie med för-
grätna ögon och yttrar förnuftigt nog
att, oin flugan hade kommit i gräd-
den, då denna i går insattes i isskå
pet, så hade hon (flugan) ej kunnat
lefva ännu och som ett bevis för sin
rättvisa sak bär hon den lilla lefvan-
de flugan i handen.
Hon befalles emellertid att tiga
och gå ut och så uppstår en liflig
diskussion om näsvisa pigor otäcka
flugor och fru Y:s rykte är för den
gången räddadt.
Husfadern, sommärkt, att familje-
barometern står på oväder, har pas-
sat på tillfället att oförmärkt smita
ut, men, då han sent på aftonen kom-
mer glad och upprymd hem och vå-
gar, vänligt stämd mot hela världen,
framkasta sin enskilda förmodan, att
Marie kanske ändå hade rät , så stäl-
ler den lilla flugan till ett sådant ru-
in jr äfven i sängkammareny att han,
då han änd ligen fhr somna, Jiela.
natten blott drömmer om flugor sto-
ra söm små skorpioner.
Hemmet och skolan.
sjelf begagna grofheter, skola alla
hans varningar för dylika vara full-
komligt för^p lda. Det är illa, om
barnen bö ja hysa tvifvel om lära-
rens kunskaper,—men trefalt värre,
om de börj^ tvifla på hans karakters
renhet.
Har skolan lyckats vinna de unga
hjärtan, blir detta äfven en vinning
för hemmet. Då kan man ock med
framgång vädja till deras förstånd
och visa det simpla, omanl>gu och
oförnuftiga i svordom cch annan
råhet. Då kan äfven kroppslig aga,
utdelad i kärlek med kraft och allvar,
vara till gagn. .. v
Det onda bör framställas i all sin
vederstyggliga fulhet, och dess bittra
följder böra kännas djupt; men å an-
di a sidan må man ej förgäta att måla
det goda med dess rätta färg och visa
dess ljuflighet. Att tala med barnet
om det goda hemmet, att erinra om
den kärlek, det får röna af tar och
mor och syskon, verkar mera upp
fostrande till dygd, än hvad de skar-
paste strafftal göra. . .
Lärarens piigter mot bårnen in-
skränka sig icke till de stunder, han
har dem under sina ögon å lärorum-
met. Äfven då de äro ut >m skolan,
bör han ha ett vaksamt öga på dem.
Goda skrifter mot svordom och
andra laster kunna ock vara ett godt
hjälpmedel i striden. Först och sist
gäller det dock för läraren att med
förbarmade hjärta villigt offra sig för
de ungas väl. Det är icke blott af
egtn ntan ock af samhällets sjukdom,
barnen lida. Och som medlem af
samhället får läraren bära sin del af
dess bördor. Men "de, som med tå-
rar så, skola med glädje uppskära."
Kur\tevs Tailovi7\g Co.
Fint skrädderiarbete en specialitet.
Byxor sydda efter order frän 83.00 till
810.00. Kostymer sydda efter order frän
$10.00 till 840.00. Skjortor från 81.00
och höirre.
THEODORE LEDEL,
Manager.
721 Congress Ave. - - Austin, Texas.
Cor. Congress ave. & 6th st.
Glöm inte då ni äro i behof af me*,
diciner och dylikt, att gå till
John H. Chiles,
Auotekare.
W. Clei7\. fiosley,
806 Congress Avenue.
Utför allt som till skrädderiyrKet hö
rjr. Kostymer, sydda efter beställning,
från 813 ooh upp. Byxor fr&.i 83.50 ooh
upp. Äfvensii färgning, rengöring ooh
reparering utföres fort, ooh billigt.
Rosette & Beaty,
VAGNMAKARE.
Colorado street, mellan 5:te ooh 6:te
uatorna. Agenter lör all slag af flnara
åkdon. Finare reparermg af åkdon ooh
skouing af hustur ulföres. Kredit, glf-
ves Ull samma priser som för kontant,.
Pianon och Orglar.
816 Congress Avunue.
Nyaste ooh senaste modens pianon kan
erhållas direkt, från faklorlet genom mig.
Första klass garanti. Priserna varierar
Iran 8165 till 8185. Kom ihrig platsen!
DELNOS.
Dr. F. S. Casper,
TANDLAKARE
Kontor: 704 Congress
Avenue,
AUSTIN, TEXAS.
F. SAFT,
handlar med importerade och inhem-
ska likörer, viner och cigarrer. Va-
rorna hemskickas fritt. 117 East
Sixth street, midt emot Driskill Ho-
tell, Austin, Texas.
TAG EJ MITT ORO FÖR DET, mea
fråga E'r apotekare, köpman eller gran-
ne, hvllkd begagnat "Warners Wblte
Wlne of Tar Syrup", ooh de vilja omta-
la att det är den bästa hostmedloin på
lorden. Pris 25 ooh 50 oents
brud MW lUa
, _ .. -5— - Jk —!• Wittafc
*-*7 qoielUTO* trtll boarorlmltliunrM^lleut*
Dåliga hem äro ofta skuld till ung-
domens råhet; men hemmen för-
bättras icke derigenom; att skolans
lärare klaga öfver dem. Hemmen
svara ofta med att i sin ordning
klaga öfver skolan, att hon altför
mycket will rå om barnens, så att
hemmens inflytende på dem går för-
loradt. Då hemmen äro| dåliga och
lärarne ställa stora kraf på barnen,
kunna för dessa uppstå pliktkolli-
sioner, som bli ödesdigra. Barnets
försl igna hufvud söker finna en me-
del wäg—genom att pruta af på både
skolans och hemmets kraf. . .
Då skolan således föga kan nträtta
omedelbart för att höja hemmen,
bör hon i stället söka blifva för bar-
nen ett hem, der de finna glädjeoch
trefnad, ett rufn, der all råhet och
häftighet äro bannlysta der barnen
bemötas med aktning och lära känna
sitt människovärde.
Läraren bör för de unga framstå
som en bild af mänsklig fullkomlig-
het. Nedlåter han sig deremot att
UNDERVARK I MEDICIN.
De ovanliga framsteg gjorda under de sista åren.
Sjukdomar, som af våra föräldrar ansågos för obotliga kureras nu medelst
PAINE'S CELERY COMPOUND.
nes dock som ej veta att sädana
nerver existera. De veta ej, t.
expl. att ingenting kan hända en
del af kroppen utan att alla de
andra delarne omedelbart få kän-
ningar deraf. Denna underliga sym.
pati visar sig vanligtvis vid hufvud-
värk, dålig matsmältning, reumatism,
neuralgia o. s. v. Nästan ^hvarje
fall af sömnlöshet, nervositet och
magsyra är en löljd af att hjernan,
nerverna och magen samtidigt för-
svagas derigenom att dec^normala
hä sotillståndet förringas.
Hvem som väntar att kunna blifva
fri dessa svagheter medelst j,medici-
ner och icke tager hänsyn till krop-
pens hälsa i sin helbet misstager sig.
När Paine's Celery Compound
botar sådane sjukdomar som neural-
gia och reumat.sm i kroppen, åter-
ställer det strax normaia aptiten,
regulerar nerverna och lägger
grundvalen till restaurerandet af
Hälsa och kraft.
Det regulerar utan afbrott magen
och ufdrifver den osundhet i blodet
som utbryter genom huden och
hvilken man lör klassificationens
skull benämner, hudsjukdomen. P4
denna basis af renadt blod och regu-
lerade nerver, kan man vara säker
om att blifva fullkomligt botad från
alla foimer af blodförgiftning, t.
expl. Eczema, Salt Rheum, dålig1
hudfärg medelst detta underbara
medel.
Skulle den eller de personer som
läsa detta icke vara vid god hälsa,
, , så probera en flaska af Paine's Celerv
hvarje del t kroppen, ar numera helt C()mp0un() octl lägg nog. mäXJ
och hållet kändt. Många fin- till resultatet.
Det är svårt, nästan omöjligt, att
öfverskatta värdet af de senaste upp-
täckter gjorda inom medicinens och
kirurgiens område.
I kirurgien har man fått X-strålar
genom hvilka man kan afgöra tvif-
velaktiga fall i kroppens inre.
' På: medicinens område Jiafva] vi
Serum-behandlingen för bakterie-
sjukdomar, och af ännu större be-
tydelse är det tilltagande bruk af
Paine's Celery Compound vid be-
handling afsjukdomar, som komma
fi ån ett dåligt och angripet nerv-
system.
Denna klass af sjukdomar föror-
sakar flera lidanden, och fötidigt
dö Isfall än alla andra; och detta är
orsaken hvarför Paine's Celery ^Com-
pound ögonblickligen fick så otaliga
erkännanden efter clet professor
Phelps vid Dartmouth College för-
vånade verlden med sin uppfinning.
Den snabbhet och säkerhet hvar-
med Paines Celery Compound
kurerar, Neuralgia, Reumatism och
svaga nerver är förvå. ansvärd till-
ock med i detta undervärkernas tide-
hvarf.
Forntidens mirakler voro ^piot
naturlagarne, men Paine's Celery
Compounds ovanliga helbregdagö-
rande kraft härleder sig från en
grundlig kunskap ij läkareveten-
skapen.
Den vidunderliga samling af
nerver, kända under namnet "Sym-
patetiska nervsystemet" och som
bildar en länk, och harmoniserar
j
11
Hfi
"m
4 I
• <W
~-s e
f
v II
h
r M
säSS
t
- < •
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 43, Ed. 1 Friday, February 5, 1897, newspaper, February 5, 1897; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202889/m1/1/: accessed April 26, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .