Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 7, No. 11, Ed. 1 Thursday, March 13, 1902 Page: 1 of 10
ten pages : ill. ; page 22 x 15 in. Digitized from 35 mm. microfilm.View a full description of this newspaper.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
The University
TEXAS
POSTEN.
LIBERAL POLITISK NYHETS-TIDNING FÖR SVENSKARNE I AMERIKA.
7de Arg. Löp. No. 308.
Austln, Texas, Torsdagen den 13 flars 1903.
Vol. Vil. No. 11.
Runristaren.
Af A. U. Bääah.
Stenen han rest invid allfar vägen,
"Tätt vid sin goda, timrade gård.
Inför de farandes ögon belägen,
Stenenskall blifva en minnenas vård.
Yäl må hans gärd läggas öde,
Själf skall han gå till de döde,
•lommas måhända, fast glömskan är
härd.
Lefver blott stenen och runorna staf-
" * as,
Sj skall hans faders minne begrafvas.
Stilla, tyst begrundande står han
framför stenen med mäjseln i hand.
Onder satta spirande vår han
Drakslingan huggit längs skroflig
rand.
Minnenas vård skall stå färdig,
Hugstore fadern värdig,
Innan all sommaren vikit ur land.
Sedan må vintrarnes frostdygn isa
Runor,som varmt hans fader beprisa.
Innerligt gläds han ät drakslingans
tunga,
•läds åt dess gadd och ät ringlande
stjärt.
In mellan bägge ärnar han sjunga
Faderns ära kort och bjärt:
Hur skola bästa orden
•ifvas ett lif i Norden,
Lif, som den längsta saga är vård?
Skall det väl lyckas sonen att t vinga
Sagan om stordåd in i sin slinga?
■anden han häller för ögon,som kisa,
•e åt hvar runa dess kortaste rum.
fiuDbens bedrifter för blicken sig visa,
Alltsom den mäter upp tum för tum:
"Stor var han hemma vid härden,
Tida han for i världen—
•m hans bedrifter blir stenen dock
stum!
Tälj först hans resor åt England i vä-
stcr
Jlårdsintafajderoch gladlynta fäster!
"Tälj se'n i slingan de andra tågen
öster i viking, till Miklagård!
Varder du än icke tveksam i hagen
Rädd för minnenas magra vård?"
■j honom ängslan det skänker;
Stilla han mäter och tänker:
"Tiden skall grusa min fädernegård,
Dock skall ej faders minne begrafvas,
Medan pä stenen runorna stafvas."
Åter han hugger i härda graniten.
Bor* för hvart hugg flisorna går
Ordprunk. som^blott gör stormannen
liten.
Sä blott till slut det i slingan stär:
"Ingvar, min gode fader,
Sifmilder, käcker och gladei—
Te den, som stenen i stycken slår!"
In lyser sommarens sol in i skriften
éfver den okände kämpen i griften.,
Krönika.
För Texas Posten.
Ko god vän till krönikören kom
häromdagen in och lämnade ett ex-
emplar af det tal, som vår kongress-
man Albert Burleson den 3 febr. höll
i representanthuset i opposition mot
otionen om skatt pä oleomargarin,
som mejeristema i landet äro mycket
angelägna om att drifva ur markna-
den för att icke det skall kunna i nå-
gon män undantränga smörproduktio-
en eller konkurrera med densamma.
Talot hai* mottagits med bifall
hvarhelst det blifvit läst här i staten,
och som Texas är en af de förnämsta
l omullsproduserande staterna i uni-
onen, kan litet hvar inse hvad bety-
delse antagandet af en sådan lag må-
ste hafva för bomullsproduktionen
•ch oljefaktorierna i staten. Det är
aaturligtvis ej tid och till fälle att
ord för ord öfversätta detta tal, men
jag skall göra ett utdrag af det huf-
vtidsakligaste, sä få de af våra lands-
män, som icke erhållit detta tal i
tryck från Washington eller möjligen
cj äro så "styfva i engelskan som krö-
nikören", en föreställning om hvad
hon. Alb. Burleson vid nämda tillfäl-
le sade.
Han inleder sitt tal med att hoppas
bli ursäktad för att han upptager ti-
den med framställning af nagra utaf
sina tankar, då det blir klart för hu-
set hvad betydelse denna sak har för
hans stat (Texas).
Sedan säger han, att Texas icke
blott är den första bomullsproduce-
rande staten i För. Stat., skördande
en tredjedel af all den bomull, som
växer i landet, utan den är äfven
först med afseende till Tcreatursuppfö
dande, hafvande mer än en sjundedel
af all boskap i 3 territorier och 45
stater i unionen. I staten finnas ock-
så flera bomoljefaktorier och etablisse-
ment än som finnas i alla andra stater
tillsammantagna. Om den förelagda
motionen blefve lag, skulle bomull-
odlare o. kreatursuppfödare såväl, som
•Ijetillverkare allvarsamt skadas däri-
genom.
Sedan säger han sig ämna diskutera
frågan opartiskt men uppriktigt.För-
sta sektionen i motionen är baserad
pä det antagandet,att kongressen har
rätt att återbörda till staterna den
makt, som de fått genom grundlagen
för att regulera handel och kommers
bland dessa stater. Det var hans upp-
riktiga öfvertygelse, att konstitutio-
nens författare ej ämnat att vi skulle
försöka utöfva sådan makt..Han trod-
de därföre, att om motioneii blefve
lag och den toges inför högsta dom-
stolen, skulle den säkerligen lörklara,
att motionen som lag vore ogiltig.
Men fränsedt detta vore antagan-
det af motionen en ond lagstiftning,
och om den uppehölles af högsta dom-
stol, komme den att förorsaka svå-
righeter af flera slag. Tillverkare af
andra varor komme att i sin själfvisk-
het söka liknande lagstiftning. Vi
kunde vänta oss en motion om lag-
stiftning att Detsocker måste förses
med märite, sa att det kunde skiljas
frän socker af sockerröret, eller for-
drande att en skatt lades pä det sist-
nämnda till förmän för det förra. Väl
mä representanterna från Michigan,
Nebraska och Colorado betänka den
fara, som hotar, om ett sådant före-
dömme skulle sättas genom ifrågasat-
ta lagstiftning. Om ett förslag kom-
me upp att beskatta ylle- eller bom-
ullsvaror,blefve strax en strid mellan
de som producera ull och de som odla
bomull i de olika staterna. Hvem
kan förutse hvilken produkt som
härnäst kommer att anfallas.
Hvad är verkligen afsikten med
denna lag? Är det för att öka landets
inkomster Låtom oss se. Alla veta,
att genom en tryckande, orättvis,
ojävnt fördelad krigsskatt öfverflödar
skattkammaren af inkomster, fastän
hundratals millioner dollars användes
att fortsätta dej rymma kriget pä Fi-
lippinerna. Sä långt tillDaka som 10
jan. 1900 sade finanssekreteraren, att
inkomsterna ofverstego utgifterna
och sannolikt komme att sä göra en
lång tid. Trots alla utgifter för en
manad blef behållningen under sam-
ma tid $8,033,800, och ^det gifves nu
ett öfverskott i kassan pa$174,746,646.
Drför är det tydligt, att denna mo-
tion ej tillkommit emedan landets in-
komster beliöfde ökas. Frän hvilken-
dera sidan motionen betraktas är jag
emot den. Om den är för att öka re-
venyerna, är den onödig, i annat fall
är dess titel oriktig och dess innehåll
opraktiskt. Och detta ihåliiga,skrym-
aktiga påståendet har redan framhål-
lits af några representanter. Den som
har denna motion om hand har ej på
tillfragan närmelseviskunat uppgifva
huru mycket i form af skatter en sa-
dan lag kunde inbringa; någon beräk-
ning hade aldrig försökts
Hvarifrän har denna motion sin
upprinnelse? Ej frän det utskott,som
skulle ha sådana saker om band, och
det medgifves, att den ej uppsatts af
agrikulturutskottet,ocn dristar påstå,
att den ej blifvit konstruerad af nå-
gon medlem i representanthuset Jag
undantager hvarenda en, ty äfven en
stor procent af dem som ämna rösta
för densamma ursäkta sig i enrum öf-
ver den beklagliga ställning de måste
intaga till affären. (Starka applå-
der.) Men jag kan omtala hvarifrån
motionen kommer och hvem som fört
den hit. Den leder sitt ursprung frän
själfviskhet ocil glupsk girighet och
har bringats hit af individer som
själfva erkänna,att de organiserat sig
endast i ändamål att genomdrifva så-
dan ensidig lagstiftning, ocli de kalla
organisationen "The National Dairy
Union". Deras verkliga afsikt är att
genom dryg beskattning förstöra en
industri, som är erkändt. laglig, pä
det en annan må bli mer inkomst-
bringande.
Fast en tung skatt redan hvilar på
oleomargarin,söker den oförnöjde mc-
joristen att alldeles omintetgöra en
besvärlig medtäfiare. Den represen-
tant, som söker genomdrifva omtala-
de motion, sade inför agrik. utskot-
tet, som svar pä anmärkningen,
att lika mycket oleomargarin komme
att tillverkas efter att den föreslagna
motionen blifvit lag, att i sä fall
skulle han komma inför kongressen
och begära ännu högre beskattning.
Gynnarne af motionen hafva visserli-
gen sökt förneka detta, men det är
dock sannt. Vice presidenten i "Dai-
ry Union" sade inför.samma utskott,
att de önskade fä denna lag, så att
tillverkare af oleomargarin kunde
drifvas frän affären. I ett bref,skrif-
vet af nämnde unions sekreterare, sä-
ger denne bland annat, att det vore
nu tid på att plippa gndden pa det o-
djur, som benämndes oleomargarin-
tillverkare, soin ruinerade mejerihan-
teringen genom att sälja en efterap-
ning af smör, men att det fanns ett
botemedel,som de kunde räcka, Grout-
motionen, som nu är under behand-
ling i kongressen. Man behöfver ej
mera bevis för att inse afsikten med
motionen, nämligen att genom hög
beskattning "undertrycka", "drifva
ur handeln", "omintetgöra tillverk-
ningen af oleomargarin",såsom mot-
standarne uttryckte sig. Ar ej detta
en orättfärdig och orättvis afsikt?
Om sä är förhållandet, finnes det i
detta rum någon man sä förhärdad,
alt han Icke vill medgifva, sådan lag-
stiftning vore icke blott orätt i prin-
cip utan också låg och usel till ande-
meningen? (Applåder.) Det är tyd-
ligt att meningen ej är att skydda all-
mänheten frän .en underhaltig och
falsk vara, utan endast alt skydda sig
själfva och öka sina inkomster. Och
det måste medgifvas, att tillverkarne
af oleomargarin ej söka bedraga all-
mänheten genom att sälja oleomarga-
rin för smör. Sådant skulle äfven jag
bidraga att hindra.
I En stor del f den fatt igare klassen
äro emot denna motion. Hvarenda
medlem i lwset*hir erhållit en mängd
protester däremot från arbetareorga-
nisationer, uppmanande dem att rö-
sta emot sadan lagstiftning. Gynnar-
ne af motionen sökte först att vinna
sitt mål genom påstående, att oleo-
margarin var skadligt för hälsan,men
otaliga intyg frän kemister och läka-
re omintetgjorde detta försök, och så
måste de taga till med något, annat.
Mr Burleson citerar sedan intyg frän
flera kemister och professorer samt
läkare, som försäkra att oleomargarin
i mänga fall kan täfla med vanligt
smör, ej härsknar sä fort och är full-
komligt hälsosamt, ja, det tager en
skicklig kemist att kunna känna skill-
naden pa godt oleomargarin och fint
smör.
Motståndet till oleomargarin kom-
mer ej från de bättre mejerierna,som
tillverka bästa sortens smör,ty i trots
af oleomargarinet säflja de allt sitt
smör till högt pris. Nej, det kommer
frän dem, som tillverka sämre smör-
sorter och ej kunna täfla med dem
som t lllverka hälsosamt oleomargarin.
och dessa motståndare äro här
Washington representerade af "The
National Dairy Union", och dessa
personer hafva på ett närgånget sätt,
försökt sitt, inflytande pa alla för att
få motionen igenom.
Hvad blefve resultatet om de lycka
des? Presidenten, vice presidenten
och sekreteraren^af "The National
Dairy Union" säga, att det vill göra
slut pä tillverkningen af oleomarga
rin. Resultatet blefve att den höga
skatten drefve fin, hälsosam oleomar-
garin ur marknaden, som blefve öf,
versvämmad af dåligt smöi till förnöj-
da priser. Hufvudprodukterna i min
stat, bomull och boskap och produk-
terna frän de 156 oljefaktorierna ned-
sättas i värde genom den indirekta
skatten pä dem. Det kan ej förnekas,
att största tyngden"af denna beskatt-
ning fölle pä bomullsodlare, boskaps-
uppfödare och tillverkare af bomolja.
Nagra beräkna att förlusten kommer
att ga upp i milliontals dollars.
Vilja representanterna låna sig till
ett sä ovärdigt och ensidigt själfviskt
saint skadligt förslag? Tillverkare af
oleomargarin, bomullsodlare, boskaps-
uppfödare och den stora massan af de
arbetande fattigare klasserna, som
använda denna hälsosamma produkt,
drabbades tyngst och hårdast af en
sådan lag. Det blefve en vinst för
mejerister. som finge högre pris för
sämre smör. De rike finge ingen kän-
ning af skattbördan, ej heller de som
tillverka bästa sortens smör. Ni har
saken i hand och kan göra hvilketde
ra ni behaga. Om saken går igenom
kan naturligtvis min stat härda ut
under bördan, trots en förlust pa mil-
lioner, och det blir ej första gången
industrierna och andra intressen
den demokratiska södern skadats ge
nom klasslagstiftning till förmän för
industrierna i de republikanska nord-
staterna. Det är kanske ej artigt
att säga det, men jag tror, att om
mejerihandteringen kunde flyttas öf-
ver tilfsydstaternai kpmme (Tet att
ga sakta med den föreslagna lagstift-
ningen.
Mr Burleson påpekar slutligen att
den tid kan komma, då Texas repre-
sentanter hämnas en sådan oförrätt,
att motionen endast vill hjälpa meje-
risterna att stjäla ur fickorna pa bom
ullsodlare ^ocn kreatursuppfödare,
och det njälper ej att smörja samve-
tet med enskildta påståenden, att
man ej tycker om att rösta för saken
fast man måste; sådant höjer ej kon-
gressmedlemmarnes anseende, utan
visar, att man vet det rätta, men har
ej mod att följa det, men jag antager,
att ni låter eder ledas mera af fruk-
tan än af samvetet, hvilket jag be-
klagar.
Till sist protesterade mr Burleson
i bomullodlarnes, kreatursuppfödarnes
och oljefabrikanternas i Texas namn
mot en sådan motion. Efter talets
slut applåderades han starkt.
Kbönikök.
Boerna segra än.
Tlilfångatogo engelske generalen Me-
thuen. Tre officerare och 38 man
dödade och 200 saknas.
Boergeneral Delarey lyckades den 7
mars att i en strid mot engelsmännen
i Orangekolonien tillfångataga engel.
ska generalen Methuen samt lägga
beslag på 4 kanoner. Tre officerare
och 38 soldater dödades och 5 officera-
re och 72 man sårades pä engelsmän-
nens sida. Boerna togo också allt fi-
endens bagage. En britisk officerare
och 200 man saknas. Den engelska
styrkan utgjordes af 1200 man. Dess-
utom förföljdes 400 britiska soldater
af boerna en sträcka pä 4 mil, men
briterna undkommo.
Händelsen har väckt stort uppseen-
de ej bara i England utan öfver hela
den civiliserade världen, som ej vän-
tade ett sadant brltlskt nederlag.
Boerna anföllo från tre sidor Just i
dagbräckningen. Innan engelsmän-
nens förstärkning hann ankomma,ha-
de den eftersta truppen,som anfallits,
skingrats och flydde åt alla häll. Vid
en förnyad attack från boernas sida,
skrämdes mulåsnor och hästar samt
oxar, och en faslig villervalla uppstod
bland engelsmännen. Alla försök atl
återställa orningen voro fruktlösa.
Vid en stormning, som boerna företo-
go, särades general Menthuen i benet
och tillika med mänga andra omrin-
gades han och måste gifva sig rangen.
Medan boerna annars ganska allmänt
bruka lösgifva de tagnr. fångarna,
hafva de behållit general Methuen
hos sig, och dumma hade de annars
varit.
En tronpretendent slagen.
Försök att anstifta en inbördes res-
ning misslyckas.
Frän Belgrad skrives 'den 5 mars,
att ett ovanligt och oförmodadt för-
sök att egga befolkningen till uppror
misslyckat.
Upprorsstiftaren var en Alavanties,
en släkting till prins Karageorgevich,
en Dretendent till den serbiska tro-
nen.
Enda följden af upprorsförsöket blef
att anstiftaren Alavanties dödades
ocli lians anhängare arresterades.
Med en handfull män anlände Ala-
vanties till Shabats frän Mitrowis ,
bärande samma uniform som genera-
lerna i serbiska arméen använda och
kallade gränsgarde att följa sig. Som
ingen anade något orätt, skedde sä,
och den uppträdande generalen följde
till stadshallen,där Alavanties befall-
de brandkåren att förena sig med ho-
nom. Denna lilla procession tågade
till gendarmeri-baraekerna, där Ala-
vanties paraderade gendarmerna.
Två af dessa, som blifvit misstänk-
samma och betvifiade att allting var
rätt, lyckades begifva sig af bort och
anmälde saken för deras befälhafvare,
kapten Nikolies. Den sistnämde be-
gaf sig dä till platsen och uppfordrade
Alavanties att framvisa några doku-
ment, som befullmäktigade honom
att taga sådana mätt och steg som
han gjort, Då afsköt den tillämnade
revolutionären en revolver mot kapten
Nikolies, som därvid blef lätt särad.
Men med detsamma afissade han äf-
ven sin revolver och dödade Alavan-
ties pä stället medan hans missledda
efterföljare samt och synnerligen ar-
resterades, och sä var det slut på den
revolutionen.
o
Kansas-banditer.
Tolf halfväxta pojkar bilda en liga
och uppträda som enväldiga' röfvare.
Frän Leoti, en stad i Kansas, korr.-
mer enberättelse,som låter sömmen sa-
ga. En romanförfattare kunde icke
dikta något mera sensationellt än
hvad som verkligen timat i denna
stad. Under nära tvä månader har
ett riktigt.skrackvälde existerat i den
lilla staden. Personer hafva blifvit
bestulna och inga hus ha varit säk-
ra.
Röfvarne blefvo slutligen så djärfva
att ingen vågade ig ut ur huset efter
mörkrets inbrott; om någon nödga-
des lemna sitt hem förde han med
sig en bössa för att kunna försvara
sig. Likväl blefvo några slagna till
marken och beröfvade sina skjutva-
pen. Hvarmenda butik i staden blef
hemsökt af tjufvarne en eller flera
gånger.
Slutligen organiserades en vigilans-
kommitté af stadens modigaste män
för att göra ett slut på detta skräck-
välde. Olika grupper af män dolde
sig på några ställen för att taga reda
pa huru cgarningarne bedrefvos och
af hvem. Tredje natten de vaktade
upptäckte de röfvarehorden. Till all-
män förvåning visade sig de laglöse
vara bara pojkar mellan 14 och 15 år
gamla, alla söner till framstående
personer i samhället, De togos i för-
var och vid förhör yppades det,att de
unga brottslingarna bildat en hemlig
organisation, med tecken, grepp och
pass ord, alldeles som inom ; vanliga
hemliga ordnar, och bandet hade till
uppgift att röfva och stjäla. I sta-
dens utkant hade de sitt huvudkvar-
ter i ett gammalt ruckel; där gömde
de det stulna och där möttes de att
lägga planer till nya illdåd.
Myndigheterna togo ut stämning
för missdädarnes arrestering, men
efter en konferens med slynglarnes
föräldrar, glngo myndigheterna in pä
att läta brottslingarne ga fria, men
under tvä år hänger stämningen öf-
ver deras iiufvud.sa att om de ej upp-
föra sig ordentligt under denna tid,
räka de fast. Kunna föräldrarne ej
hälla dem i styr under denna tid, ta-
ger polisen dem om hand och sänder
dem till reformskolan.
Det säger sig själft att "denna sak
har väkt stort uppseende i det lilla
samhället, och mödrarne till fyra af
de unga brottslingarne hafva af sorg
nedlagts pä sjuklägret.
Man skulle säkerligen ej taga "miste
särdeles mycket, om inan pästode att
hela denna affär haft sin upprinnelse
från några af de mänga röfvarromaner
som säljas i boklådorna och .tidnings-
försäljarne.
TEXAS.
flanda.
Herrskapet Otto Bengtsons hade i
onsdags förra veckan glädjen att fa
välkomna en ny Manda-bo till sitt
hem, en stor och duktig pojke. Här
besannas det gamla ordspråket, att
den som väntar på något godt, vän-
tar aldrig för länge". Posten gratu-
lerar !
tieorgetown.
Mr Burkhardt tillkännagifver, att
hans badhus och sanatorium kommer
att öppnas för allmänheten den 20
mars, då sjuklngar af alla slag kunna
betjäna sig af hälsobrunnen.
— Ett guldur, som upphittades vid
Brushy Creek pa Dyers farm, kan pa
beskrifningatertäs af ägaren hos John
Anderson på Levells farm.
Indian Creek.
Härifrån meddelas nu,att fru Oscar
Llndqulst, som för en tid sedan hade
att genomgå en smärtsam och onödig
operation, nu^är betydligt på bätt-
ringsvägen, till sina släktingars stora
glädje och förvåning. Således lycka-
des icke de klumpiga doktorerna att
denna gäng taga llfvet af henne, fast
nog gjorde de sitt bästa, det kan in
gen,som närmare kännersaken, förne-
ka.
Decker.
Texas Posten är ombedd tillkänna-
gifva att ett möte hålles i Decker
skolhus lördagen den 15 mars, då åt-
skilliga politiska frågor af vikt kom-
ma att framhållas för rådplägning.
Alla röstberättigade landsmän (såväl
som andra medborgare) uppmanas att
närvara. Representanten I demo-
kratiska exekutiva kommittén ön-
skar höra allmänhetens tankar i flera
frågor, däribland angående primärval
eller konvent etc. Ingen boide därför
försumma detta möte utan komma o.
delgifva sin tanke i saken . Alla är
hjärtligt välkomna, och föröfrigt ;bör
det ligga i hvarje medborgares intres-
se att dä infinna sig. Sedan är det
för sent att uttala sitt omdömme.
Kommen fördenskull magrannt!
Olivia.
En mr Tilly från Stromsburg,Nebr.,
gjorde ett besök härstädes sistlidne
söndags e. m.
—Louisiana risspekulanter hafva äf-
ven hittat väg hit.till vårt lilla sam-
hälle. En af dem var här på besök
förliden vecKa. Han sade dä, att
han snart skulle komma tillbaka och
hafva flera med sig, och dä skall det
bli affärer af. Älvenså sade han vid
sitt besök, att land och läge var det
allra bästa för risodling.
—Herr Nils Larson är i färd med
att reparera och försköna sitt hus.
- Majsplanteringen är nu öfver och
mm haller pa med att bereda jorde*]
for bomullsplantering.
Round Rock.
Knjstorståtlig middag gafs förliden
söndag hos herrskapet J. W. Heard
för en stor skara vänner och bekanta
samt släktingar. Aftonen tillbringa-
des pä„det mest angenäma sätt under
samspråk, säng och musik, förutom
det att sällskapet hade nöjet att få
lyssna till flera nummer af hr C. J.
Widerströms]"grapiiophone"!
—Herr Carl Brogren har på sista ti-
den mötts af härda pröfningar, det
måste medgifvas. För endast nägra
veckor sedan dog lians hustru och nu
har han äfven genom döden förlorat
sitt yngsta barn. Det föddes den 14
febr. och dog den 4 mars. Texas Po-
sten beder att härmed fa uttrycka
sin sympati för hr 'Brogren under
dessa svära och kännbara förluster.
Houston.
Southein Pacific järnvägs lolavf har
omsorgsfullt förberedt och igångsatt
en omfattande koloniseringsplan, som
synes lyckas väl. Tusentals familjer
hafva allaredan genom bolagets agen-
ter i olika delar af landet förts till
södra Texas och äro i färd med för-
nämligast att upparneta risodlingen
i denna del af staten samt grunda för
sig själfva goda hem. Ända till 130
å 150 familjer inflytta hvarje vecka
genom detta bolags åtgörande. När
helst en stark, idog man, som är vil-
lig att taga itu med detta slags arbe-
te, påträffas, bringas han dit ned och
visas huru han på bästa sätt skall lyc-
kas. I de flesta fall välja dessa kolo-
nister risodling och antingen köp el-
ler arrendera land utefter de under
konstruktion varande kanalerna. Bo-
laget anvisar dessa kolonister hvar
att flnna det mest passande landet
och huru de böra ga tillväga att lyc-
kas, dock sörja de för att ingen man
blir lämnad i fattigare omständighe-
ter än han var förut i den trakt han
bodde,o. sedan de väl kommit i gång,
måste kolonisterna taga vara pä sig
själfva, hvilket de äfven vanligtvis
alltid kunna göra.
Elroy.
Mr Alf rid Molund kände sig något
vemodig till sinnet, dä han förliden
måndags kväll skådade ut öfver näj-
dcn. Himmelen var mulen, det var
mer än vanligt mörkt och Intet vän-
ligt lampsken mötte han späjandejiiga
frän nägon af granngårdarne. Om
en stund gaf hans trogna gardvard
tillkänna, att nägon närmade sig hu-
set. Då mr Molund skådade ut i mörk-
ret, tyckte han sig kunna skönja en
gårdfarihandlares åkdon, och antog
attjiet var någon, som ville hafva
natthärberge. Strax möttes han af
kända röster, hvilka frågade: "Hvar
är bruden? VI vilja se brudparet!"
Sedan alla hunnit fram, höll pastor
Wld^n ett kort tal samt öfvcrlemna-
de å de församlades vägnar en ut-
märkt "lounge" samt doktor Fjeller-
stedts bibelverk såsom en gåfva pä
fjortondr årsdagen af deras bröllops-
dag. öfverraakningen ägde dock rum
en vecka senare än den bort, ty bröl-
loppet stod den 3 mars 1888. En del
konstgjorda mycket fina blommor
skänktes ock till brudparet. Frun-
timren anordnade ett mycket fint
kaffebord, där all undfägnades. Ef-
ter ett angenämt samkväm skiljdes
man åt, alla lyckliga och glada; att
vännerna Molund kände sig djupt rör-
da och innerligt, tacksamma för det
kära besöket samt de värdefulla gåf-
vorna uppenbarade sig i både deras
ord och handlingar. Mätte Guds väl-
signelse rikligen fä följa dem och mät-
te de ännu få upplefva mänga arsda-
gar af deras bröllopsdag.
Waco.
Herr Emil Swenson har i dagarne
sält sin"rubberhjuls-buggy" till herr
Henning Almiiuistr. Som Emil spe-
kulerar på att gifta sig och innan dess
kanske resa bort för att köpa spetsar
till brudklädnlngen, sä behöfver han
ej skjutsen.
—Såsom det nu ser ut, fä vi ännu
ett par år behålla vår nuvarande borg-
mästare. Valet aflcpp till hans för-
del, men skrämd var nan. Polisen
och nästan alla arbetare för staden
voro ute och arl etade för mr Rlgglns.
—Herr M. Lindelöf, vår svenska
mjölkhandlare, blef för ett par veckor
sedan af sin hustru presenterad med
tvä duktiga, nya Lindelöf var. Om
detta var för honom ett gläejdämne,
så fick lian dock vid ett annat tillfäl-
le en "Jobspost", dä det meddelades
honom att han måste bota $40.00, e-
medan hans kreatur kommit In pä en
annan persons ägor. Lyckligtvis var
det vid tillfället borgmästarval i sta-
den och genom politiskt inflytande
slapp han undan med $20.00. Det
blef honom en dyr betalning för bete,
då det Ingenting fanns för kreaturen
att äta, sedan de kommit inom det
dåliga skranket.
Dallas.
IlerrM.J.Edling frän Manor,Texas,
är såsom förut omnämnts här för att
lära.telegrafering, har varit här nu
omkring 6 månaders tid. De lands-
män, som pa senare tiden haft förmå-
nen att göra*hans bekantskap, önska
honom success och att han mä trifvas
godt, under den tid han vistas här.
- Herr Hans Anderson tog sig en li-
ten lur öfver till Fort Worth sönda-
gen den 2 mars att hälsa på där bo-
satta vänner. Han brukar förut hafva
sitt hem i denna stad och har förden-
skull en stor vänkrets därstädes.
—Med sorg hafva vi att omtala det
Gust. Alfred Rudin, en svåger till.fru
C. Nilson, Rhome, Texas, afled i sitt
hem därstädes den 10 febr.kl. lOf. m.,
omgifven af familj, släktingar och
vänner. lian var född i ^Linköping,
Sverige, den 13 sept. 1857, ankom
till Amerika 1889, där han först en
tid stannade I staten Connecticut,
men sedan, eller år 1890, fortsatte
han resan och kom till Texas, där
han alltsedan dess bott. Han Insjuk-
nade I dec. 1901, och allt hvad läkare
och kärleksfulla vänner kunde göra
för honom blef gjordt, men nägon
förbättring visade sig icke, utan än
dades hans dagar till slut, såsom of-
van blifvit sagdt..IIan var en öm och
kärleksfull make och fader, omtyckt
af alla som lärde att känna honom.
Maka och fem barn här I landet samt
flera syskon I Sverige sörja hans för-
tidiga bortgång. Frid öfver hans
minne!
Beaumont.
Upptäckten af ännu ett lik i Nech-
es-floden, nedom Beaumont, har öf-
vertygat myndigheterna om att det
måste finnas en liga röfvare och mör-
dare, som har hufvudkvarter nägon-
stades pa andra sidan floden, uppe-
hållande sig genom att lura personer
undan I smygvräar, där de bestjäla
dem och , om de göra motstånd, mör-
da dem och kasta liken i floden. Fy-
ra lik hafva på detta sätt paträffats,
det slsta.efter en Benjamin Pearson,
som försvann lördagsnatten den 22
febr. När han sist var synlig bar
han en snygg kostym ocli hade mellan
$50 och $100 i sina ägor jämte ett
guldur. När liket påträffades, hade
det endast underkläderna kvar. Dess-
utom kunde man se märken I hufvu-
det efter tva slag, som hvar för sig
mftste ha varit dödande. Liket be-
grofs af A. O. O. U. W. Polisen har
il tet hopp om att finna och öfverbevlsa
de skyldige, emedan de haft god tid
att Igensopa hvarje spär efter brottet.
Några tro att Pearson begått själf-
mord, men polisen förkastar en sadan
ld<s, synnerllgast som han ej brukade
använda starka drycker, och som han
bodde ett långt stycke frän floden,
kunde han ej gått dit I sina under-
kläder. De andra tre liken påträffa-
des 1 Januari, och tvä af dem hafva
icke kunnat Igenkännas. Tvä af des-
__ tre hade erhållit liknande slag och
ungefär på samma plats 1 hufvudet.
Den tredje hade träffats af ett slag
öfver tinningen. Helt naturligt haf-
va dessa fynd förorsakat både undran
och oro såväl som förbittring, och in-
gen förmår att tillfredsställande för-
klara de mystiska morden.
en stund. Detta veta nog ocksä våra
goda farmarvänner, ty allt som of-
tast bjudas vi stadsbor ut pä landet
till middag. I söndags hade fru Wal-
fred Johnson bjudit till sig ett antal
af sina vänner och grannar, och äfven
korespondénten hade äran att få vara
med på ett hörn. Att säga, det maa
"mådde som en prins i en bagarbod",
är det enda uttryck jag för tillfället
kan flnna pä, ehuru det ej uttrycker
tanken starkt nog. Efter att tämli-
gen välbehällen hafva kommit från
middagsbordet, och efter att en stund
hafva språkat politik med "gubbar-
ne", blef Jag af barnen dragen med
ut pä gärden. Har ni lagt märke till
huru mänga småttingar det tinnes i
vårt svenska samhälle? Vi hafva
hundratals af dem, och om ni vill
hvlla eder trötta hjärna och ha ea
stunds verkligt nöje, sä försök att
blifva introducerad bland dem. Ar
ni bekant med Dewey? Om ej, så år
det eder förlust. Vi hafva den ende.
originelle Dewey. Jag hade nog blifvit
presenterad för honom; men nästa
gäng vi möttes, hade han bytt om
kostym, sä Jag var inte riktigt säker
på min man och bugade mig djupt
och frågade, om det var Dewey. 1
stället för svar fick jag en sinkadus
midt pa näsan. Sedan dess känner
jag Igen honom, och i söndags bad*
vi krigsstlllestånd, Dewey red på mina
axlar. Afvensä lekte vi boll med ung-
herrarne Lundeli och Ahlgren ooh
sprungo kapp med smäfröknarne Is-
st ber och Irene. VI njöto l sanning
af söndagens utflykt.—K. P.
—De röstberättigade svenskarne 1
Williamson county, göras härmed
uppmärksamma pä att mr C. C. IIoo-
per pä vederbörligt ställe I dagens
nummer tillkännagif ver sig vara kan-
didat för couimisslonei i precinct ao.
0 af nämda county och att han vörd-
samllgen anhåller om deras under-
stöd vid valurnorna.
Taylor.
Det finnes för en stackare, som dag
efter dag måste ga i staden och släpa,
Ingen större vederkvickelse än att på
söndagen komma ut pä landsbyggden
KANSAS.
LINDSBORO.
Frän Bethany College Lindsborg
Kansas,skrifves den 8 mars:
- Nästa termin vid Bethany College
tager sin början måndagen den 24
mars. Utmärkta repetitionskurser
för skollärare erbjudas. Sommarsko-
lan vid Bethany College börjar måo
dagen den 20 maj. Utmärkta kurser
erbjudas. Bethany har 40 lärare och
800 elever och gör sitt yttersta för att
pa bästa sätt tillgodose den svensk-a-
amerikanska ungdommens skolbehof.
—Nordlcas konsert var en stor suc-
cess i alla^afseenden. Ofantligt med
folk kom tillstädes. Nettovinsten
för Al um ni föreningen uppgick till $1,
500. Det är Ju mycket vackert, eller
hur?
—Commencement, och afslutnlngs-
högtldlighetcrna börja den 11 maj
och sluta den 23. Commencement,
"Messlas"-koncerterna och ett Cha-
utauciuaprogram, ailt kommer att
sammanslås under tio å tolf dagars
tid. Konfercnsbesökare till "Friends
Home" böra ställa det sä, att de ef-
teråt kunna komma till Lindsborg
ochöfvervara dessa fästiigheter, hvil-
ka 1 sin totalltet äro något nytt i
vårt uppfostringsarbete. Många
hafva talat o. skrlfvit om ett svenskt
Chautauqua, men här blir nu ; en
början gjord. Fortsättningen kom-
mer väl att bero pä, huru början mot-
tages. Om Chautauqua delen af
dessa dagars program må sägas, att
flera föreläsningikurser^komma.att gif
vas dels på svenska, dels på engel-
ska; diskursionstimmar att anord-
nas o. s. v., allt i en förvånande rik
mangfald. Mera härom framdeles.
"Messlas-köfen utgöres af nägot öf-
ver 500 röster. De stora ärsfästerna
hållas den 18, 19, 21 och 23 maj. Den
stora bassångaren Hlnshaw skall del-
taga hela veckan. Andra utmärkta
sololster skola engageras. "Mes-
slas"-fästerria 1 ar blifva bättre och
värdefullare än någonsin förut.
Järnvägarne glfva billiga bilJAttprt-
ser. l'å långfredags-och påskkväliar-
ne hällas stora andliga koncerter i
Auditorium. Programmens hufvud-
sakliga del utgöras af styoken ur
Ilaydens välkända oratorlo "skapel-
sen"; det blir väl värdt att vara med
om.
Studeranden Adolf Anderson re-
ste I går till Akron, Ohio, för att fö-
restå vår församling därstädes. Miss
Emlly Jonnson, en af våra "Musiu
graduates", är kallad till organist i
Paxton, III. Mr Axel Anderson och
miss Wendla Benton sändes till den
stora missionskongressen i Toronto,
för att därstädes representera Betha-
ny. De skola på söndagsmorgonen
den 9de, kl. 8.30 och redogöra för sina
iakttagelser vid det stora konventet.
—VI känna oss riktigt glada vid
tanken på vårt Art departement.
Hälsar man pä där i.dessa dagar, så
flnner man prof. Sandzen sysselsatt
med tvänne altartaflor. En af hans
mest begäfvade elever. Oscar Jacob-
son, har målat flera vackra porträtt.
Vackra porsllnsmålningar, utmärkta
glödritningar m. m. får man se. Ja,
vår konstafdelning gör skäl för sitt
namn. I slöjdafdelningen är det ock
brådtom. Miss Ra ben lus undervisar
icke blott elever utan äfven bllfvande
lärare. Denna afdelning har en stor
framtid. ,
■
."■'i?
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 7, No. 11, Ed. 1 Thursday, March 13, 1902, newspaper, March 13, 1902; (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth203056/m1/1/: accessed June 27, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .