Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 10, Ed. 1 Saturday, June 20, 1896 Page: 1 of 8
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
... ..... vV.
dt*r
•** • • ••• • ••*■•
r. ~~
C?,
i)
Sk
t
'
!\
TEXAS
POSTEN.
I ÅRC.
NYHETS- OCH ANNONS-TIDNING FÖR SVENSKARNE I TEXAS.
Austin, Texas, Lördagen den 20 Juni, 1896.
VOL. I. No. 10.
VAR- OCH SOMMAR - KLÄDER.
POR IMIJLLT, GOSSAB OCH BARN".
Alla slags Silk-, Ylle-, Linnen- särat Bomulls-Tyger till mycket låga priser hos
Härmed inbjudas allmänheten i Austin och Travis county för skåda ett det mest utsökta lager af ofvanstående varor någonsin införts
i staden. Angående priserna äro de i jemförelsevis tagit ytterst låga. Gör ej några uppköp innan ni först har gjordt oss ett besök.
Hattar af alla slag och demensioner hvarierande både i pris och mode. Lagret på hand är enligt nyaste mode. Prisena äro satta så
lågt som möjligt. Högaktningsfullt.
PASTOR J. A. STAMLIN'S ÖPP-
NINGSTAL Å BAliBECUEN
IMANOR DEN 4 JUNI 1896.
Refererat för Thxas-Posten.
Vi Sveas ättlingar, som berömma
oss af att tillhöra arbetets adel, hafva
i dag samlats till en nationalfest, icke
i en riddars il utan i skogen, som nu
prunkar i sin midsommarskrud. Glade
äro vi, att vi i dag få tolka våra käns*-
lor på ärans och hjeltarnes språk.
Afven böra vi lägga åt sidan alla skilj-
aktigheter i religionen, i politik, och
allt som inverkar störande och med
med förenade tankar och känslor fä-
sta oss vid vår nation, dess ära och
bragder, dess svagheter och kraft
både i fosterlandet och här i vårt
adoptivland. Både häi och i foster-
landet har svenska folket en historia
som den icke behöfVer blygas eller
skämmas för.
Omkring ett hällt sekel af år, som
nu ligga. bakom oss, vittna om sven-
ska folket i Travis och Williamsons
counties, bär i staten Texas. Dag och
årtal kan jag icke angiiva, när Sven-
sönerne, Palmarne, Nihönerne, An-
dersönerr.e, Pettersönerne, Johnsö-
nerne, Magnusönerne, och sedan alla
namn,som lyda på skog, beig, ström,
al, lind, qvist och lund, m. m , kom-
mohit. Ett vet j<g, att de fleste
hafva kommit hit med sitt emigrant-
knippe cch två tomma händer. Mån-
gen af oss stod vid ankomsten hit
förlägen, månget öga tårades vid
tanken på hemmet i fosterbygden,
som man lemnat, kanhända med rin-
ga orsak, ja, rent af i förhastande.
Landets språk var för oss en gå'a.
Dess seder och bruk voro för ess alla
främmande. Våra händer kunde ar
beta, vår tunga kunde tala, men barn
måste vi blifva på nytt och lära om
igen. Några månader och år förflö-
to och de fleste kände sig någorlunda
förnöjda i sin ställning. Rigtigc be-
låtet kan aldrig det ädla svenska
hjeitat blifva här, om det än är gyn
nadt af både framgång cch lycka.
Annu är emigratioi en för mången
en hemlighet, men (ör c!e fleste af'oss
är det temligen klart, att den är ( ch
har varit en Guds plan, egnad för
både vår cch andra nationers bästa.
Hvarje emigrant har haft och bar
ännu en kallelse,direkt elltr indirekt,
medvetet eller omedvetet, att fylla,
och det af Gud, i detta land, om han
velat vidblifva rätt och saming, kan
icke törnekas. Vi gå nu tillbaka till
emigrantknippet och de två tomma
händerna, för att se hvad som genom
Guds välsignelse blifvit deraf i and-
ligr, lekamligt och socialt hänseende.
Minst 4000 svenskar tillsammans,
och med dem, som härstamma af
svensk börd bo här i Travis county.
Den svenska nationen är näs*fen liUa
stor i W/lliamson county. Vått folk
är ett arbetsamt, företagsamt cch
spais.mt folk, och följderna det af
kunna vi se öfver allt i denna trakt,
der vi bygga ock bo. En mera all-
män välmåga är den svenska natio-
nen gynnad med, än man finner
ibland de andra i vår cmgifning.
Såsom emigrant arbetade svensken
för amerikanen, nu händer det rätt
olta att amerikanen får arbeta för
vensken.
Trakter i vårt county, som för 20
år sedan ansågos såsom obrukbara
och ohjelpliga vildmarker äro i dag
de skönaste och fruktbaraste i hela
Texas. Hvem vågade sig ut på
•'Knights Range", Decker, Pleasant
Hill och Driskels Pasturej utom så-
dana, som rent af b.and allmänheten
ansågos för äfventyrare. Der fordra-
des mod i batmen och kraft i armen.
Nu kan hvar och en se hvad lagrar
dessa banbrytare vunnit på välmå-
gans område. I alla dessa settlement
och nybyggen finna vi de mest för-
tjusande landthemman, som egas af
den svenske odalbonden. Ja, jag sä-
ger egas med dubbel accent, ty in-
gen svensk odalbonde, som cn gång
beTält köposkillingen på sitt hemman,
så vidt jag vet, har sedan tagit in-
teckning på det, för att med lånet
bygga sig ståtliga hus, förskaffa sig
dyrbara möoler, hästar ock ekipager;
utan efter hands, som medel derfill
influtit genom troget arbete, och väl-
signelsejförskaffat sig äfven dem. De
éV-nska hemmen äro ailmänt väl vår-
dade, snygga och rena och den sven-
ska qvinnan sätter sin ära dtruti och
är en bland de bästa husmödrarne.
Du kan se på åkern, om du vill, der
svensken följer plogen, att der är
kraft i hans arm och en vilja som
hos ingen annans, och den bearbeta-
de rika jorden har ock burit honom
rika frukter såsom lön för sin möda.
På det andliga området har ické
svenskarne gjort såjom många andra
nationer göra. Somliga bygga sina
egna hus och hemman, men låta
Herrens hus stå öb>gda. Kyrkor
hafva vi och kyrkor vilja vi hafva
och till kyrkan vilja vi gå. På sam-
ma sätt är det med skolan. Genom
skolan hafva svenskarne fötvarat siit
språk, så att många barn, som äro
födda här i landet, talar svenskan
bättre än föräldrarne sjelfva. Detta
är ett skönt drag hos vårt folk, och
må det alltid fortlefva, ty derigenom
göras barnen förtrogna med den
makt och kraft som framtränger ur
svenskens bröst. .för 10 år tillbaka
hade vi helt få affarsfolk af den sven-
ska narionen i vår omgifning, som
dref egen rörels ; nu hafva vi flera
hand är kändr nästan för hvar man.
Det är äfven på sin plats att vi säga
något om det land, som fostrat oss
och det folk som vi härstamma ifrån.
Intet land på jorden är skönare än
midnattsolens land vid midsommars-
tid. Skalden har redan besjungit
Finnland såsom "tusen sjöars land";
Sverige är också de oförgätliga sjö-
arnes land. De kristallklara bäckar-
ne och åarne liksom förena dem i ett
hjertligt knippe. Stränderna äro be-
växt 1 med al, lind, björk och tallträd,
hvars kronor spegla sig i det klara
vattnet. Häggen och nattvioler står
der också doftande. Gräsmattorna
ärolikscmöfversållade med blommor
af olika jfarfårer. Bergen, fjellen,
klipporna, tnoarne och dalarne äro
säregna i Sverige. 1 skogen hör
man trasten"och "lärkan slår
gal
lunden.
skyn4^ s<«wt''g'oken
Så också med menniskorna; de sjun-
gasåsom i intet annat land på jorden.
Ja, hela skapelsen sjunger te defum
eller haleluja. Du, som begriper, hör
och fattar det.
Naturen är visserligen icke i nor-
den "en klemande mor" som ger
mycket och fordrar litet. I midnatt-
solens strålar mogna niga sjelfsådda
skördar. Åkern måste vattnas, icke
blott med himlens regn och dagg,
utan äfven med arbetarns svett och
möda, derest han skall bära god
skörd. Att tänk'* sig Sverige såsom
eft europeiskt Labrador eller Alaska,
är origtigt. Mången amerikansk
landtbrukare skulle lörvånas öfver de
skördar, som Sveriges slättland fram-
bringajT. Trli och med den magra
och stenbebundna jorden frambrin-
gar rätt ofta goda skördar. Sverige
kan, hvad England icke förmår, för-
sörja sig sjelft i mycket högre grad
än hvad som fordras.
"Då n ii i' cl utnf den skörd, som pä hans
i nordens hyddor bod
t 'Ä.
ts modernarmc. 1
Hos alla rätlänkande ameiikane
står den svenska nationen högt och
icke minst dtrföre, att den bibehållit
sin svenska kraftfulla karwkter. Sven-
skens ord är ord. Hvad han säger
och lafvar, kan man 1 allmänhet lita
på. 1 socialt hänseende äro våra
svenskar i allmänhet häftiga, vänliga
och tillmötesgående, nyktra och an-
ständiga. Icke synnerligen mycken
sammanblandning genom äktenskap
med främmande nationer, har egt
rum. Den kyrkliga verksamheten
harsäkerbgen i yttre hänseende haft
både dessa och andra goda följder
med sig och värnat på alla områden
för det som annars hade bringat ska-
da och förderf för vår nation. De fle-
sta af oss älskar Texas storslagna na-
tur och klimat och ämna här tåde
lefva och dö. Nu vore det väl myc-
ket mer alt säga om svenskarne här
i vår trakt och det adoptiva land vi
bebo, men det är svårt att säga något
om ett sakförhållande, som på för-
Europas segrare i no
Utom landets modemäring,'j >rd-
bruket, eger Sverige i sina skogar, i
sina fiskrika vatten, i sin handel och
sjöfart, i sina fabriker och industri-
ellaanläggningar rika inkomstkällor,
l^t är_nog sant att i Sverige bryt*s
under den tid, då vårt gamla foster-
lands söner >krefvo med svärd be-
gynn* lseookstälvei na till nya kapt-
tel i verldshistorien. Det är ett egen-
domligt förhållande att Sveriges för-
trängd så snabbt ökats, isynnerhet
under dt t sednare seklet, då utvan-
dringen varit större än någonsin. En
skolgosse i Sverige hade för några
år sedan svårt för att lära sig aret-
metikens nyttiga konst, isynnerhet
substration i hela tal. Han påstod
med en tvärsäkerhet, som icke lem-
nade något öfrigt att önska, att ju
mer man tog från en sak desto större
blef den och ju mer man lade till den
desto mirdre blef den, ty, sade gos-
sen, "om man gräfver en håla i san.
den, så blir den större ju mera sand
jag borttager och mindre, ju mera
sand jag tillägger". De synes för-
hålla sig på samma sätt med folket i
Sverige, det blir större i den mi^n ut-
vandringen ökas.
Ett folks betydelse för den mensk-
liga odlingen är icke uteslutande be-
resnde af det numeriska antalet. Om
så vore händelsen, skulle kineserna
vara jordens mäktigaste folk. Andra
faktorer än antalet måste tagas mtd
: räkningen och bland dessa i främ-
ja rummet de kropp-liga cch andli-
ga förmögenheterna, de egendomliga
karaktärsdragen och utmärkande sin-
nesrigtningarne.
Svenska folket är i fysiskt afseen-
de ett stort och starkt folk. En yng-
ling eller jungfru från dess skogar
ellar dalar är i de flesta fall vid sin
bitkomst en lefvande bild af helsa
och styrka. I psyskiskt afseentie åter
är en sådan invandrare merändels för
den här i landet födda befolkningen
en gåta, en bok, hvilken äfven om
den ligger uppslagen för allas blickar,
ingen förmår att läsa, mycket mindre
att tolka. Det är lätt förklarligt. Den
tiippa grodde.icke är ^'ensk eller af svensk
shyddorbodde > härkomst, den som icke förstår det
både i stad och på landet, som idka
denna näringsgren. Vi haf\a både/j*^^ ä^TTTstenar ur bergen, der fiskas
piester och skolman, doktorer och
druggister,dem vi till en början sak-
nade.
inga äkta perlor ur de brusande
elfvarne. Men "ett guldland dock
det är".
"Rikare än bergen uti norden,
Blomstrar väl den södra jorden.
Men den höga kraften fins der icke;
Hon iir vinterblomma, hon är vår,
Jern vi in i sjelfva vattnet dricka
Och I klippan det i blomma står".
Men Sveriges förnämsta national-
rikedom är hvarken de odlade tegar-
ne, de tjocka skogarne, de djupa gruf-
vorna, de talrika seglen i hamnarne,
eller de många industriens härdar,
från hvilka maskinernas taktmessiga
ljud föinimmes. Den förnämsta na-
tionalegendomen är dess fria, frihets-
älskande cch upplysta innebyggare,
som icke hafva någon "sjelfständig--
hetsdag', emedan de alltid, sedan
den isgråa forntiden, varit ett fritt
och sjelfständigt folk.
Sveriges folkmängd är för närva-
rande omkring fem millioner. Den
är såsom i våta fäders "en liten hop"
i jemförelse med andra så kallade
stormakters 'olkmängd. Men den är
dock fyra gånger större, än den var
^^härkomst, den som
språk vår tunga talar, den som aldrig
pejlat våra känslors djup eller Vi ätt
vår tankes flygt, den som aldrig lef-
vat sig in i vår ideeverld, i vårt lifs-
och verld-åskådning, kan aldrig rätt
fatla svenskens på skenbart oförenli-
ga motsatser rika karakter, äfven om
han kan i allmänna ordalag tala om
densamma.
I motgång är svensken oöfvervin-
nelig, i medgång åter iir han mången
gång förlorad. I pröfningens år käm-
par han såsom en tapper hjelte för
sitt nationella tif, för sitt språk cch
för sin kultur; i medgången blir han
ofta en feg sjelfspilling, för hvilken
intet nationelt eger något värde, eller
ock dör hart den bragdlösa strådöd,
för hvilken våra fäder räddes mer än
för döden.
Det är lif i svenskens kristendom
och kristendom i hans lif under de
mulna dagarne; då de lju«a komma,
då den timliga lyckan tömmer sitt
ymnighetshorn i Jians famn, så för-
vandlas ofta hans gudsfruktan antin-
gen till ett tomt, andefattigt känslo-
svall eller till ett yttre, prunkande
sken till gudaktighet i kalla stela for-
mer eller ock till tvifvel på tillvaron
af någonting högre och ädlare än—
dollars och cents.
Svensken är sjelfständig, och den-
na sjelfständighet vet han att värna;
och handling äro hos honom tvilling-
barn. Ja, hsns oaffcä"gighetskänsla
är understundom så stark, a't han
med öppna ögon företager sig, hvad
som uppenbarligen kommer att till-
foga honom skada och förlust, endast
på det att han derigenom må kunna
ådagalägga sin sjelfständighet. Men
gynnas han af framgång, kommer
han ibland andra folk och lär känna
främmande seder och oseder, så blir
han icke sällan den osjelfständigaste
varebe under solen, så osjelfständig,
så krypande, att han på få veckors
tid glömmer bort sitt modersmål,
glömmer bort sitt gamla fosterland,
tänker andras tankar och lefver an-
dras lif.
Svensken älskar friheten. Han är
en republikan-demokrat af äkta skrot
och korn, och han uppfyller punkt-
ligt sina pligter såsom medborgare i
stad och samhälle, äfven om han är
den fattigaste j^fand de fattigasZftlen
blir han under årens lopp en förmö-
gen man, så blir han ofta på samma
gång en stolt aristokrat, som eger en
förvånande likhet med de myndige,
frihetsälskande storbönder och tignar-
män, som våra fornhäfder omtala.
Uppnår svensken målet för sina
ekonomiska önskningar och blifver
något lunda rik, så förbytes hans ar-
ceislust icke sällan i lustar och njut-
ningar, att lefva öfver sina tillgångar,
hvarunder hastigt förspilles hvad en-
dast långsamt kunnat samlas, eller
också urartar sparsamheten till en
girighet utan gräns, till ett begär att
samla, hvilket icke kan af all verl-
dens guld och sidver tillfredställas.
Svensken är äregirig. Detta ka-
raktärsdrag är en af nycklarne till
det svenska folkets stora hjeltedikt, i
hvilket den ena bragden öfvGv 'an-
ser den andra. Förenad med foster-
landskärlek och pligtkänsla skapar
svenskenfärelystnad under stormens
och ofredens dagar livarje soldat till
hjelte, hvarje armeekår till en spar-
tansfc\iär, som väl kan falla, men al.
drig vika. I lugnets och fredens da-
gar åtei för vandias äregirigheten gan-
ska ofta till en all enig samverkan,
all sund nationalutveckling hämnan-
de och förlamande afundsjuka, som
icke skyr att taga i sin sold den natt.
svarta lögnen, det tisslande förtalet
och det tasslande sqvallret.
Så olika anderigtningar löpa, så
att säga jembredd med hvarandra i
svenskens karakter, hvilken är en
trogen bild af den nordiska naturen
med dess skarpa motsatser. Det är
i stormen, som eken visar
sin s.tyrka och tränger med sina röt-
ter allt djupare ned i jorden; det är i
pröfningens och nödens tidsskiften,
som det svenska folket framstår stort
och beundransvärdt, mera än under
framgångens, under hvilka det allt
for ofta glömmer fä Irens råd, att va-
ra "sig sjelf nog".
Om svenskens trofasthet, idoghet,
vetgirighet och andra dygder vore
väl mycket att säga, men hvad vi re-
dan sagt, torde vara nog för denna
gång-
"Lefve svenska folket och dess fo-
sterbygd!"
Scarbrough
Hick
512,514,516,518,520 Cong. Ave.
AUSTIN, TEXAS.
BAMNC* tRANtt
emot hvar man. Sjelfständig tanke! Texas-Posten Sl.oo pr år.
Skjortlif,
likt illustrationen, värda från
75c. till $1.50, säljas nu för
49 cents.
Alla slags storlekar.
68c. Skjortlif,
Alla slags storlekar för endast
29 cents.
Vi sälja tills hela lagret är slutsåldt,
• •
Kladninstyger,
2,976 yards af tunna sommar
Kladninstyger. 20 yards för
' ^ 50 cents per yard, eller endast
21^ cents per yard. Vi sälja
icke mindre än 20 yards til
en person.
8KJ0RTD0MESTIK,
2,310 yards af bästa sort. 10
yards för 30 crnts. Säljas icke
mindre än 20 yards till en per-
son.
Basta rulltråd
för 36 cents per dussin eller 3
cents rullen, så mycket ni be-
höfver och önskar.
SE HÅR HVAD VI HA I
KOSTYMVÄG.
Några manskostymer i numren
34 till 42 för endast $1.50 för hvarje
kostym. Passa på emedan ännu nå-
gra finnes qvar.
92 manskostymer, bruna och gråa
Kassimirs och Cheviots af alla
storlekar från . . $t<75 till $5.00!
32 kostymer, gråa och,svarta, ned-
satta till .... $7,00 och $5.00.
49 manskostymer, blåa, alla storle-
kar, slutförsäljas nu till det bil-
liga priset af $5-00
63 Cheviot kostymer slutförsäljas nu
1,11 $4.50
73 manskostymer, gråa Kassimirs,
nedsatta från . . $5.00 till $4.50
20 manskostymer qvar som vi slum-
pa bort till . . . $2.00 och $1.50.
40 gosskostymer, alla storlekar, som
vi gifva eder för $5,00 till $3.95.
61 gosskostymer, som nu äro nedsat-
ta från ..... $4.50 till $3.65.
39 gosskostymer, (långa byxor), ned-
satta från $3.25 a $3.50 till $2.85.
r3 gosskostymer, (långa byxor), re-
ducerade till
11 gosskostymer, (långa byxor), re-
ducerade till i^.50.
27 gosskostymer, (knäbyxor), ä0m
äro värda ^2.00 nu 50c.
42 gosskostymer, (knäbyxor), .£1.00
35 gosskostymer, (knäbyxor), S1.65.
ETT PRIS TILL ALLA.
OM NI HAR ONDT OM PENNINGAR
Gå Då TILL
SCARBROUGH & HICKS
'
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Engstrom, Phil. V. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 10, Ed. 1 Saturday, June 20, 1896, newspaper, June 20, 1896; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202856/m1/1/?rotate=90: accessed April 25, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .