Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 37, Ed. 1 Thursday, December 8, 1898 Page: 1 of 8
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
- Highlighting
- Highlighting On/Off
- Color:
- Adjust Image
- Rotate Left
- Rotate Right
- Brightness, Contrast, etc. (Experimental)
- Cropping Tool
- Download Sizes
- Preview all sizes/dimensions or...
- Download Thumbnail
- Download Small
- Download Medium
- Download Large
- High Resolution Files
- IIIF Image JSON
- IIIF Image URL
- Accessibility
- View Extracted Text
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
T.
TEXAS
POSTEN.
LIBERAL POLITISK NYHETS-TIDNING POR SVENSKARNE I AMERIKA.
3dje Årg. Löp. No. 141.
Austin, Texas, Torsdagen den 8 December i8q8.
Vol. III. No. 37fl
1
i
1
Uppätna af kannibaler.
Posten från Sidney, Australien,
har förra veckan bragt under-
rättelse til San Francisco, at kapten
Kohlshon, två hvita styrmän och
fem af manskapet på tyska handels-
fartyget "Sea Ghost" blivit upp-
ätna af menniskoätare på Buka, en
ö i närheten af Salamonsöarne.
Skeppet lemnade i början af
September Queensland på väg till
Salomonöarne, der det skulle tago
in last af kokosnötter. Kapten
Kohlshon hade blifvit varnad för
infödnigarne, som sades ej vara att
lita på. Men han trode ej pa dessa
berättelser, som satts i omlopp af
kaptener och manskap på andra
handelsfartyg, förmenande att de
härrörde af afundsjuka och åsyf-
tade at förmå honom at afstå från
effärsföretag, som lofvade at in-
bringa honom god vinst.
Han seglade från Bismarck
ögrouppen med två hvita styrmän
och ett manskap, bestående af f ju
infödda från Salomonöarua. dit han
ämnade. Men da Buka låg i hans
väg, styrde han till en liten sjöstad
på öns norra sida. Skeppet an-
lände dit pa aftonen och lade sig
för ankar et godt styke från land
til följande morgon.
Omkring klockan 5 på morgonen
gick sKepparen upp i riggen för
att styra skeppet in mellan några
skär till en bättre ankarplats inne-
för. Första styrmanen stod i
fören och andra styrman vid
rodret. Kohlson märkte at en
mängd båter lade ut från land och
att de, som voro i dem, vittade
med palmer och gåvo andra tecken
till fredliga afsigter. Fem å sex
af båtarne lade till vid sidan af
skeppet och inom några minuters
förlopp uppstod et litet slagsmål
mellan infödingarne och bessätt-
ningen.
Men innan manskappet på båten
kunde komma aed efter sina vapen,
drogo de infödda sina knivar från
bältet och gjorde ett våldsamt an-
grepp på manskapet. Styrmanen
och manskapet måste försvara sig
med livad de kunde. En blodig
kamp uppstod. Två af de infödde
och två af infödingarne dödades
genast.
Men ännu flera båtar,'full satte
med beväpande infödingar, ankom-
mo och kastade sig över skepps-
manskapet samt dödade alla med
undantag af tre. En man hoppade
öfver bord, sam i land och togs
tillfånga. Kaptenen satt ännu
uppe i riggen. Han var farligt
sårad; de infödde hade kastat
spjudt på honom och träffat honom
flera gånger. Han insåg nu, att
det ej gagnade at sitta qvar der-
uppe och hoppade derför ned, grep
en yxa och högg ned två af mot-
ståndarne. Men snart öfver-
mannande de honom och blef på
flera ställen genomborrad af spudt
och liket kastadt öfver bord. In-
födingarne foro derefter i land
med fångarne och liken. De fång-
na lades på sanden och fingo se
huru infödingarne beredde sig att
äta upp de dödade.
Från båten hade vildarne med-
fört en kagge bränvin. Inom en
timme voro alla druckne. De två
fångarne passade på tillfället, togo
en båt och begåfvo sig ut pa sjön.
Efter att ha drifvit omkring två
dagar blefvo de upptagne af ett
handelsfartyg och förda till
Queensland.
Hvarför och huru arbetaren bör
inhemta kunskaper.
i j
I lifvets alla förhållanden skola
kunskap och bildning alltid vara
oss till nytta. Det kan synas som
voro för kroppsarbetaren intellek-
tuel bildning mindre af nöden, ty
för att i en fabrik utföra vissa
handgrepp fordras ju i allmänhet
h var ken vidare teoretiska eller
yrkespraktiska förkunskaper, men
kanske just till följd deraf och för
att icke arbetaren skall bli blott
och bart en tanklös maskin är det
Nödvändigt att han söker i högsta
möjliga mån utbilda sina själsför-
mögenheter. Detta kan ske på
flere sätt och med olika medel.
Tidningsläsningen är ett godt
bildningsmedel, om den ej be-
drifves ensidigt. Ty läsandet af
endast ett visst slag af tidningar,
af en viss "färg" eller ett särskilda
partis organ, utan jämförelse med
hvad andra ha att säga om de
spörsmål, som afhandlas, utbildar
endast iakttagelseförmågan i en viss
riktning. I stället bör den läsande
söka få reda på huruvida icke
också motparten kan hafva rätt i
något.
Den, som vill förvärfa sig de
bästa möjliga fackkunskaper, bör
så väl i teori scyn praktik söka
tillegna sig andras erfarenheter i
facket och söka utforska de
orsaker, som betinga hans yrkes
eller industris framåtgående, för
att genom sådana iakttagelser sjelf
göra nya uppfinningar eller åt-
minstone tillgodogöra sig det bästa
hvarför och huru arbetaren etc. 2
af yrkesteknikens metoder.
Den arbetare, som med efter-
*
tanke sköter sitt värf, gör detta
på annat och bättre sätt än den
slöe likgiltige. Arbetet blir då
ofta ett nöje i flera afseenden,
förutsatt att det också finnes anlag
och lust derför. Detta gäller mest
för sådana yrken, inom hvilka
arbetet utjöres för det mesta för
hand. Inom maskinindustrien, der
arbetets utseentle och qvalitete
hufvudsakligen leror på hur
maskinerna arbeta, och maskinskö-
tarens skicklighet får riktas på
ställandet och igångsättandt af
maskinen kan ej bli tal om egent
lig yrkesutbildning, men genom
eftertanke, t. ex. öfver maskinens
konstruktion, kan det stundom
äfven här hända, att arbetaren
gör en eller annan förbättring och
små uppfinningar amt finner större
andlig behållning af sit arbete.
Nästan hvarje arbetare är nuför-
tiden medlem i någon förening och
då är det säkerligen af stor och
oskattbar nytta att ega någon
intellektuel bildning. AtJ, följden
ej blifvit den bästa i en del före-
ningar der medlemmarne varit med
endast för att vinna de ekonomiska
o. d. fördelar af ett eller annat
slag, som enligt stadgarne skulle
tillförsäkras dem, men der i öfrigt
lemnats åt en styrelse eller i många
fall åt en enda ledare att ombe
styra de pekuniära och adminis
trativa angelägenheterna, skulle
genom åtskilliga exempel kunna
påvisas. Endera har styrelsen
eller ledarne ej egt de förutsätt
ningar, som fordras för förening-
ens skötande, eller också, synner-
ligast om all makten lagts i en
persons händer, ha egna intressen
och biafsigler förstört föreningens
ursprungliga gagnande verksam
het.
När skadan redan är skedd
kanske de förut liknöjda intressen-
terna beklaga sig öfver sina
ledare. Okunnighet och vilje-
slapphet äro.dock i sådana faliden
egentliga orsaken till att det går
på tok.
Alltså skall det i sådana fall vara
till hvars och ens och det helas
| fördel, at man utvecklar sin tanke-
förmågna, hvarmed man hjälper
sig sjelf och kan kontrollera andra.
Af vigt är först och främst att
söka tillegna sig största möjliga
kunskapsmått i räkning och skrif-
ning.
Ol ta får man bära mindre skrif-
ts un niga personer beklaga sig, att
de inte kunna meddela till en
tidning ett eller annat, som vore
anmärkningsvärd!. Missförhållan-
den. som behöfde rättas och -.aus e
också skulle bli rättade, om der-
0111 påmintes i en liten "insändare",
skulle många vilja nedskrifva
men de komma sig inte för der-
med, då de ej kunna skrifva fullt
[grammatikalikt.
Väl kan det tyckas ibland, att
det för vinnandet af en högre
ekonomisk ställning och dermed
samhällsställning i många fall ej
behöfs ens vanlig skolbildning.
Genom lyckade spekulationer, arf
eller dylikt kan den mest okunni-
ge komma i besittning af förmö-
genhet och dermed motsvarande
rättighet och makt i politiska och
kommunala angelägenheter. Ja-
väl, men d6t kan då också hända,
att denne samme blir till en plåga
för sin omgifning och för sam-
hället. Yid mångahanda tillfällen
slall det nog ändå äfven för den
penningrike kännas saknad efter
kunskaper och den andliga öfver-
lägsenhet och det inflytande dessa
alltid ge.
Den som fått begär efter kun-
skaper skall alltid vilja gå vidare
i själsutveckling, ständigt framåt
och uppåt, och han söker vid alla
till buds stående tillfällen kunskap
för att sedermera kunna tillgodo-
göra sig de fru'fer, som falla från
kunskapens träd. Men dess fruk-
ter falla ej sig sjelf va så att säga
i munnen på oss, vi måste klättra
upp på branta stegar för att nå
lem, såsom författaren Victor
Hugo låter senatorn säga till bi-
skopen i "Samhällets olycksbarn":
Man måste vadra upp sanningen,
böka upp jorden och gripa henne.
Då Skänker hon oss utsökta njut-
ningar."
För abetsklassen, som i folk-
skolan endast kommit in i porten
till kunskapernas tempel, gäller
det att på sjelfbildningens väg gå
vidare framåt. Åhörandet af
vetenskapliga föreläsningar, der
så tillfälle ges, är det bästa bild.-
ningsmedel, så ock läsning af
popu'är och kunskapsbringande
literatur, numera lätt tillgängliga
öfverallt, för den som vill söka
upp densamma, likaså, som förut
nämdt, tidningsläsning.
Sv. Mon.
en af flickorna en butelj cham-
pagne och slungade den i en båge
till sin emot sittande landsman,
hvilken skickligt grep den. Sam-
tidigt hade denne fattat fyra glas,
hvilka han kastade till sin vis-a-
vis, som tog tvenne i hvardera
handen.
Det andra paret hade under ti
den förfarit på samma sätt med va-
serna, som voro fyllda med orchi-
deer och rosor.
De förnäma damerna rusade vid
detta skådespel med bleka, föfä-
rade ansigten till dörrarna, ro-
pande på hjelp, medan herrarne
ville visa sig modiga genom att
söka gripa utländingarne, hvilka
de trodde blifvit plötsligt vansin-
niga.
Emellertid voro furstinnan Met-
ternich och grefvinnan de Pourta-
les nära att kikna af skratt, och
det dröjde en god stund, innan de
båda damerna hemtat sig så pas*
(Ht de kunde förklara hela histori-
en för sina gäster.
De främmande personerna voro
ungrare och de mest berömda jong-
lörer och akrobater i verlden.
Blott emot en stor penningsumma
hade de gått in på att deltaga i
den förnäma middagen och bidra-
ga till stämningens höjande ge-
nom att visa sin fulländade skick-
ighet.
Ett skämt af furstinnan
rietternich.
Furstinnan Pauline von Metter-
nich-Sandor, som en gång beun-
drades af Napoleon II, håller nu
som>bäst på med att å Villa Lumi-
ers skrifva sina memoirer, af hvil-
ka man väntar sig mycket intres-
santa saker.
Furstinnan, som naturligtvis ic-
ke mer är någon ungdom, synes
emellertid hafva bevarat 'den
sprudlande glädje och originalitet,
med hvilka hon förtrollade allas
hjertan under det andra kejsar-
dömets dagar.
Då hon senast besökte sin vän-
inna grefvinnan de Pourtales, gåf-
vo de båda damerna i grefvinnans
palats en storartad middag, under
hvilken följande tilldrog sig.
Den i förnäm, stel stil hållna
matsalen blef i och för ändamålet
helt och hållet omändrad. Man
tog bort den tunga, majestätiska
ekmöbeln, de purpurfärgade sarn-
metsförhängena och allt annat
samt ersatte den gamla inrednin-
gen med ett ljust och sirligt mö-
blement, till hvilket väggbona-
derna i grönt hvitt och silfver
förträffiigt passade.
Muren mellan de tvenne fön-
stren refs ned och ersattes med
en stor spegelskifva, som delvis
doldes af [snöhvita tyllgardiner
öfver hvita sidentransparenter.
Gästerna, som uppgingo till ett
femtiotal och som voro gamla be-
bekanta, trodde sig vara alldeles
för sig sjelfva och blefvo derför
ej så litet förvånade, då furstin-
nan Metternich presenterade för
dem två unga flickor i toiletter af
röd crepe de Chine och två herrar
med främmande utseende.
Utländingarne placerades vid
hvar sin bordsända och togo ej del
i samtalet, som inom kort blef
ganska animeradt.
Så kom deserten och stämningen
hade nått kulmen. PlötsLgt grep
En närgången reporter. Drottnin
•^en Wilhelmina ;if Holland och en-
kedrottningen kommo en dug till
jei nväg^tationen i Amsterdam. Då
de fina damerna från väntsalen skul-
le begifva sig ut på perrongen, kom
eir; i cyklistdiägt klädd reporter från
tidningen "Echo" fram till den unga
drottningen och bjöd henne aimen.
Han blef genast arresterad. Drott-
ningen tog saken lungt och gick in i
sin kupe. På polisstationen förkla-
rade reportern att hans afsigt endast
var att som artig kavaljer föra drott-
ningen til! jernvägsvagnen. Man
befarar att hans "artighet" får till
följd att tidningsmännen icke längre
tillåtas tala vid drottningen på jern
vägsstationerna.
Den modiga simmerskan. Till
Thursday Island (å Australiens yt-
tersta nordspets) bragte ångaren
"Omi Maru" ett japanskt äkta par,
som sökte efter arbete i Queenslanr J
Man är emellertid der mycket rädd
för hvarje invandring af asiater och
försvårar den på allt upptänkligt vis.
Mannens papper befunnos vara kla-
ra, och den höga invandringsskatten
erlades villigt, men myndigheterna
tilläto dock mannen att stiga i land.
Efter ett rörande afsked skildes man
och hustru. Midt i natten uppflam-
made emellertid ett ljus på stranden
—det var <iet mellan dem aftaiaJe
tecknet. Hustrun kastar sig öfver
bord och tillryggalägger trots den
svåra bränningen simmande den gan-
ska ansenliga sträckan till ön. Trött
faller hon slutligen i sin på stranden
väntande makes armar. Gent emot
ett sådant hjeltemod afstodo myn-
digheterna från lagens tillämpnin-
gar.
git plats hos firman R. M. Womark
och som han har många vänner
bland farmarne, antages det att
han vill göra godt i sin nya anställ-
ning.
FORT "WORTH.
Nästan dubbelt så mycket hvete
och hafre har blifvit sått här på
orterna i höst emot hvad som såd-
des fjolåret. Det senaste regnet
har gjort att allting ser mycket
lofvande ut.
LOCKHART.
Från Maxwell, en liten plats i
grannskapet, kom underrättelsen
om ätten mexikanare hade illa till-
tygat Fred. Martindale med en
jernstång så att fara är för hans
lif. Mexikanaren är i häkte.
BARTLETT.
Här i staden har under denna
höst torgförts 15,000 balar bomull.
Detta visar att orten haft en rik
skörd af denna produkt. Hade en-
dast priset varit bättre hade ortens
farmare kunnat varit fullt nöjda.
HEARNE.
Bomullsplockningen pågår ännu
här på orten och med anledning af
svårighet att få villiga händer för
plockningen, har priset gått upp
till 50 cents för 100 pund och detla
pris kommer nog att förblifva till
all bomull är plockad.
GAN \DO.
Landtbrukarne här på orten haf-
va ändtligen insett att det ej beta
lar sig att helt och hållet endast
lita på bomullsskörden. De skola
införa omvexlande jordbrukssköt-
sel. Flera tusen acres med hafre
hafva redan blifvit sådda.
TEXAS.
ROCKDALE.
George Castleberrys bomullsgin,
sju mil sydöst härifrån, förstördes
af eld förliden torsdag. Förlusten
anslås till $2,000 och brandförsäk-
ringen var endast $1,000.
GRANGER.
Farmarne här på orten hafva re-
dan sålt 1,000 balar bomull i år
mera än förlidet år. Det skulle
synas som odlandet af denna pro-
dukt mera tilltager än aftager.
CORSICANA.
Liksom svalan flyttar söderut då
vintern är i annalkande, så gör ock
trampen. Staden är nu så att säga
full af lösdrifvare och små tjnfve-
rier hör till ordningen för dagen.
HUTTO.
Mr Fred Westergard har anta-
PARIS.
Sedan den stora prairie- och
skogselden i Indian Territory haf-
va dessa trakter varit ett paradis
för jägare. Det synes som eldens
framfart jagat före sig allt ville-
bråd från de af elden förhärjande
trakterna. Isynnerhet vilda kalko-
ner hafva varit jägarnes byte.
CLEBURN.
Fem dödsfall hafva inträffat här
sedan sistlidne lördag. Mrs Mary
Stone, 63 år; Luther, son af mr
och mrs Ray; Bennie Dalton, son
af mr och mrs Singleton; en liten
son af mr och mrs C. W. Chastain
och mr Ed. Hirston, en Santa Fee
lokomotivförare som länge varit
fjettrad vid sjukbädden.
EL PASO.
J. W. Riley, president af Colo-
rado Cattle Co. i Denver,köpte för-
liden tisdag af Agcarate Brothers
i Corrillitos county, 160 mil söder
härifrån, i Mexiko, 20,000 krea-
tur. Det är ej kändt hvad pris
som skulle betalas, men boskapen
har redan nu börjat samlas upp för
att yara färdiga att skeppas till
Denver efter nyåret.
ELGIN.
Miss Lucille Lane, som förut
brukade hafva sin hemvist i Elgin
men som nu lefver i Travis coun-
ty, är kandidat för postmästarsyss-
lan vid nästa legislatur. Miss Lane
är en ung dam med utmärkta egen-
skaper och hennes många vänner i
Travis och Fayette counties ville
blifva glada att so henne lyckas att
få anställningen. Hon vill bli re-
kommenderad af de mest framstå-
ende innevånarne i de tvenr.e näm-
de counties.
EL OAMPO.
Ostronsupeen och syförenings-
auktionen i härvarande svenska
lutherska församling tacksägelse-
dagen var en särdeles lyckad tillä
ställning. Nettobehållningen upp^
gick till $122.35. Alla deltagarne
voro mycket tillfredsstälda med
den trefliga aftonen.
Onsdagsmorgonen den 30 nov.
anlände en välskapad dotter till
den lutherska prestfamiljen här-
städes. Moder och dotter äro fri-
ska efter omständigheterna.
BOWIE.
En sorglig olyckshändelse inträf-
fade här i staden förliden fredags
eftermiddag kl. half fyra. En 7-
årig son af dr R. H. Mitchell var
ridande på en pony utanför hans
faders hus, då stadens brandkår
kom i full fart utför gatan, hvar-
vid gossens häst blef skrämd, för-
orsakande att gossen blef kastad
ur sadeln, hvari hans ena fot blef
hängande i stigbygeln och gossen
blef släpad på en sträcka af en half
mil då hästen fasttogs, men gossen
var då redan död.
MANOR.
August F. Gomez, som bodde
nära Manor, blef mördad sistliJne
fredag när han återvände från Au-
stin, der han varit i och för affä-
rer. När han körde nedför en bac-
ke belägen ungefär tro mil från
hans hem blefvo hästarna skrämda
och försatta i sken, hvarvid vag-
nen stjelpto öfverända. Mr Gomez
blef af Kastad med en sådan fart att
döden omedelbart följde. Hans
döda kropp fanns på fredagsafto-
nen vid half 7 tiden af en på vä-
gen passerande jägare. Den aflid-
ne efterlomnar hustru och 6 barn.
GEORGETOWN.
Mr John H. Leavell, den mest
framstående jern kram handlaren
här på platsen, begick sjelf mord
tidigt i tisdags morse. Det anta-
ges att han bekymrad af sin affärs-
ställning och sorg öfver hustruns
död, som inträffade för en del år
sedan, var orsaken till sjelfmordet.
Familjen fann på morgonen hans
kropp, kall i döden, i hans rum. I
handen höll han en pistol och ett
stort sår i tinningen visade döds-
orsaken. Stadens innevånare äro
mycket sorgsna öfver denna led-
samma händelse, ty mr Leavell
var en af stadens mest ansedda in-
nevånare.
t DALLAS.
Sedan den den nu pågående strej-
ken on längre tid pågått utan att
några allvarliga våldsamheter fö-
rekommit, inträffade förliden fre-
dags afton vid 9-tiden en händelse
som kunde hafva medfört stor lif-
spillan. En spårvagn blef sprängd
i luften med dynamit på Elm str.;
en annan vid Mengers fabrik.
Lyckligtvis voro inga passagerare
med, så att endast konduktörerna
blefvo skadade, men dock ej lifs-
farligt.
—Sheriff Cabell emottog i tis-
dags underrättelse om att ex-she-
riff J. W. High från Morris coun-
ty hade blifvit mördad af en neger
vid namn Joseph Thomas. En
"mob" har samlat sig vid Dainger-
field för att taga negern ur häktet
och lyncha honom.
—Strejken, som länge har på-
gått här mellan Dallas Consolida-
ted Street ltailway och dess motor j
män, är nu bilagd. De gamla mo-
tormännen äro alla tillbaka på sina
gamla platser och deras union är
af bolaget fullt erkänd.
JUL-PRESENTER!!
Vill ni hafva några?
Vi hafva ett sorteradt urval af Ur, Klockor, Silfverarbeten, Ske-
dar, Gafflar, äkta släta Ouldringar, fancy satta Ringar och praktiskt
allting, som förekommer hos en första klassens juvelerare. Våra
priser kan ingen gå under. Alla varor garanterade.
AUSTIN JEWELRY and LOAN COMPANY.
519 Congress Avenue.
JégTObe. I Besök oss och bese vårt lager, äfven om ni ej önskar köpa
något; vi skulle bli glada att få se eder.
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 37, Ed. 1 Thursday, December 8, 1898, newspaper, December 8, 1898; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202952/m1/1/?q=%22Places+-+United+States+-+Texas+-+Travis+County%22: accessed July 10, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .