Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 37, Ed. 1 Thursday, December 8, 1898 Page: 4 of 8
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
- Highlighting
- Highlighting On/Off
- Color:
- Adjust Image
- Rotate Left
- Rotate Right
- Brightness, Contrast, etc. (Experimental)
- Cropping Tool
- Download Sizes
- Preview all sizes/dimensions or...
- Download Thumbnail
- Download Small
- Download Medium
- Download Large
- High Resolution Files
- IIIF Image JSON
- IIIF Image URL
- Accessibility
- View Extracted Text
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
TEXASöPOSTEN, AUSTIN, TEXAS, TORSDAQEN DEN 8 DECEMBER 1898.
TEXASJPOSTEN.
Nyhets- och Annonstidning för Sven
skarne i Amerika.
TEXAS POSTEN.
(THE TEXAS POST.)
Publlshed every week, ln,,Au8ti"\7®x(^
b the Bwkdish Amkhicas 1 cblibhiho Oo.
lie only swedlsh ytiper ln
DBbt advertlslng medium to reach thls elan
f cltlienB.
J. M. OjERHOI.m, ........ E<5. tor.
M. J. .Manager.
Otto Kjjiapb Reseageni
^oeo*oeoooooooc<iocxx>oo!xxctx>oo<x>^>ccccooc<^
Entercd at the post office in Austin,
Texas as second-class mail matter.
Prenumeratlons-prls:
Ett år - -
Ett hälft ftr
Ett &r till Sverige
1.00.
60.
1.50.
Prenumerationen är betalbar 1 forsij"",t
Obh penningar böra sändas medelst I o-
stal Note", "Mon y Oroers" eller 1 2-c
frimärken under adress.
m 11- ryr as postj^n",
ISO Bast Ninth St. Austin, Texas.
i-cents
Advertising Rateo.
op larger advertisements råtes will
be made on application.
Tyskland har beordrat en förök-
ning af dess stående krigshär.
Detta synes som ett ganska slåen-
de svar på ryska kejsarens förslag
för evig verldsfred.
Spanien Ur förståndigt nog att
föredraga goda kontanter i stallet
för kulor och bajonetter. Men
kan $20 millioner vara ett helande
plåster för den spanska inbillade
äran ?
Att endast leka krig har börjat
blifva ganska tröttsamt och trå
kigt för volontärerna. Antingen
att ett nytt krig eller ock att bli
utmönstrade, är hvad do begår.
Ja, hvarför icke göra dem till vil-
jes i det ena eller andra af hvad de
önska.
President McKinleys budskap
till den nu församlade kongressen
i Washington var elt sansadt akt-
stycke, visande att han vet hvad
stort ansvar som h vi lar på hans
skuldror såsom president af denna
niägtiga republik. Nog vill allt
leda tili godt i dessa så kritiska ti
der ifall do lagstiftande herrarne
vilja med lika stor sans och foster-
landskärlek förrätta deras pligter,
som nu af presidenten lagts före
dem.
Tyskland håller på med att un-
derhandla med Spanien 0111 köp af
Kanarie-öarne. Spanien begär
$100 millioner för ögruppen och
detta utan att låta pruta med sig,
men säger att som vilkor faststäl-
les att någon handel ej kan bli af,
såvida någon af stormakterna, i
synnerhet Förenta Staterna, skul-
le hafva något emot att Spanien
säljer ögruppen till Tyskland.
Stryken som Onkel Sam gaf dem,
gjorde en hel dol godt, bland an-
nat äro vi nu respekterade ej alle-
nast af den besegrade fienden utan
äfven af alla militärstater i verl-
den.
Bomullsspekulanterna börja nu
först att erkänna att deras öfver-
drifna förutsägelser om en enorm
bomullsskörd var ett misstag. Ar
det nu så, så böra vi ju förutse att
bomullspriserna vilja gå upp be-
tydligt under de närmaste dagar-
ne. Skada för farinaren var, att
dessa herrar ej hunnit att lite förr
märka (leras misstag, ty då hade
ju farmaren fått en del af den ko-
lossala vinst som nu äro i bomulls-
uppköparnes kassakistor. Om far-
maren endas ville lära sig vigten
af organisation, skulle han bättre
kunna taga vara på sina egna in-
tressen.
Landtbrukaren här i Texas sy-
nes i allt vilja gå hans egen väg
och hvar föV sig. Ilan synes ej
tro på att något annat är nödvän-
digt för honom än pjöja, så och
skörda. Vi hade förmodat att här
skulle förliden lördag hafva varit
en samling af intresserade landt-
brukare vid det i Ilyde Park utly-
sta mötet. Men endast någia in-
tresserade hade infunnit sig och de
voro från 1'llugcrville. Hade nu
Jotta möte varit förenadt med in-
trädesafgift eller annan kostnad
för landtbrukaren, så hade nuI in-
tet varit att säga 0111 att sådan lik-
nöjdhet visades, ty det är oss väl
bekant att styfrarne äro få som
kunnat besparats i år. Nu t.i >i|
siiga att liknöjdheten är oförlåtlig,
ooh farmaren vill nog med tiden
se att han ej en och en kan vinna
målet för sin sträfvan—välgång
och egodelarnes förkofran. Men
hå är det ju alltid här i.verlden att
alla ha för vana att sträfva emot
all förbättring och re form. Ti-
dens tecken visar dock att framåt-
skridande och förbättring inom
alla näringsgrenar äro nödvändiga.
Äfven farnmren vill snart se att
något fattas honom för hans fram-
gång. M n nu kan ju intet göras.
En man förmår intet då ej enighet
och samverkan kan åstadkommas
Ja, när vilja vi svenskar lära oss
nyttan och styrkan af att enas, af
att hålla ihopa som en nation.
Skola vi plöja djupt eller
grundt?
Mr Wm. Davis, Ontario, Cana-
da, som skördat en beryktadt stor
hvetegröda, önskade höra en auk-
toritets mening angående plöjning.
Orsaken till denna hans förfrågan
är ett bref som han erhöll från mr
Wm. Rennie, föreståndare af On-
tarios landtbruksskola. Iiennie
skrifver angående prepareringen
af hafrestubbåker för hvete föl-
jande:
Håll de vegetabiliska bestånds-
lelarne på öfverytan enligt natu-
rens egen lag. Plöj först tre tum
ljupt, harfva och gå med vält,
harfva igen och kultivera och harf-
va på nytt till dess vinterhvetet
sås icke senare än första veckan i
september. Bruka välten framför
drillen, när fröet sås, så att inullen
tillpackas, mon gå ej med välten
efter såningen. Sista året medan
jag bearbetade jorden gjorde jag
den lös (i—7 tum djupt med en s.
k. "grubber" dragen af 3 hästar.
Mr Iiennie upprepar och lägger
särskild vigt vid nödvändigheten
af att låta de vegetabiliska be-
ståndsdelarne qvarblifva på öfver-
ytan. Vi förvånas ej öfver att
hans råd betraktas, som så förnuf-
tiga och goda. När vi undantaga
en viss punkt—plöjningens djup—
då är allt hvad lian säger visserli-
gen lätt. Antag att man har 3@4
tum fulla af vegetabiliska bestånds-
delar, vore det icke då att föredra-
ga att ha en jordmån, som vore
full af närande beståndsdelar, säg
till ett djup af 8@9 tum? Och det-
ta kan ju uppnås genom att plöja
så djupt. Antag att situationen är
ungefär denna (en mycket vanlig).
1 25 år eller mer ha vi gradvis, li-
tet i sänder gjort ett tillägg af ve-
getabiliska beståndsdelar och plöjt
litet djupare livart tredje år, men
blott en half tum eller så hvarje
gång. Vi ha derigenom nått en
djuplek, som vi tro tål torrt väder
bättre, och vi kunna vända plog-
tiljan och dess öfre skrap bättre
och bearbeta inullen grundligare
efteråt utan att föra något af det
nedåtvända upp till ytan igen. Vi
viljadock här anmärka, att uian ej
bör vända torfven således att grä-
set ligger platt i plogfåran. Nej,
det bör ligga på sned. På detta
sätt följa vi naturens lag och hålla
de vegetabiliska beståndsdelarne i
öfverytan, så nifra som möjligt.
Den lilla qvantitet jord, som brin-
gas upp från underlaget hvarje
gång gör ingen skada. Men hvad
är då afsigten med detta? frågar
väl läsaren. Jo, först af allt kan
man liigga märke till att jordens
fruktbarhet derigenom väsentligt
förökas, lluruledes? Jo, under-
laget iir fylldt af dold onyttig
plantföda. Der tinnes kanske hela
kapital af nitrogen, fosforsyra och
potåska på 111 acre, men på grund
af jordens dåliga fysiska skick, då
den iir hård och packad, så att luf-
ten omöjligen kan intränga i den,
kan grödan ej draga stor nytta
deraf. Nuviil, huru skola vi gä till
verks för att göra detta mera nyt-
tigt i Helt simpelt genom att brin-
ga det upp dit der luft, sol och
I frost kunna fritt inverka så alt ve-
j getabiliska beståndsdelar bli blan-
I dade och försmulade med inullen.
I Detta är bygdt på enkelt sundt för-
nuft och vi tro att man genom dy-
lik djupplöjning vinner åtskilliga
dollars 0111 året. Men på mager
jord med blott litet vegetabiliska
beståndsdelar, kan man med djup-
plöjning riskera att förlora all
växtkraft. Plöj aldrig så djupt,
att öfverytan efteråt icke är väl
försedd med vegetabiliska mate-
rial!
Det gamla slottets Jiem-
lighet.
För ett år sedan äktade fröken
Jacquelin de Raveneau, en ung,
vacker flicka af fatt:g, men törnäm
familj, en gammal rik grefve R. De
visade sig mycket i den verld, som
roar sig i Paris. PA premierer och
kapplöpningar såg man ständigt den
gamla grefven med sin vackra, ele
ganta hustru.
Särskildt intresserad för det äkta
parets väl, var en ung officer, baron
de S., som älskade den unga frun.
Han erfor att grefven och grefvtn
nan begifvit sig '.ill en liten fiskarby
i Bretagne, och reste dit. Han in-
hemtade der följande:
Paret hade tagit in på gästgifva-
regården, men bott der endast en
natt. På morgonen hade de åkt till
de närbelägna ruinerna af det gamla
slottet Ker-Guivar^ch. Efter fem
timmar kom kusken ensam tillbak; .
Han omtalade, att paret befallt ho-
nom vinta och sedan begifvit sig ut
på ruinerna. Då tre timmar gått
utan att de återkommit, blef tiden
honom för lång. Han land sina
hästar vid ett träd ooh gick darrande
in bland ruinerna, bland hvilka—sä-
ger sagan—onda andar husera. Län-
ge hade han irrat omkring i de half-
möika gångarna och ropat på de
försvunna, men utan att få svar. En
undersökning hade sedan företagits
Intet spår af det äkta paret hade
emelleitid npptäckts, och man Kon'
till det resultat, att de vågat sig
för låugt ut på klipporna och störtat
i liafvet.
Den unge officeren ville dock icke
låta sig nöj is med denna förklaring.
Han skaffade s'g tillträde till det
gamla klosuet St. Breiidau, som lig
ger strax bredvid ruinerna; klostrets
dokument innenöllo många uppgif-
ter om slottets forna öde.
En dag funno munkarna honom
medvetslös på golfvet i biblioteket.
Vid si.dan af honom låg ett gulnadi
blad. På detta lästes: "Det är icke
sant, att onda andar hålla till i slot
tet Ker Guivarschs ruiner, der mån-
ga mennskor försvunnit. Men dit
tinnes der inne en menniskofälla,som
anordnats af en af slottet; egare. 1
en klipp 1, som stiäcker sig ut. öfver
hafvet, är en trappa uthuggen. Om
en olör>iktig vandrare oeti^der ett
visst trappsteg, gifver detta vika och
nedslungar honom i ett hål, som stå'
i löibindelse med hafvet. Steget gli-
der dei på tillbaka."
Då den unge officeren vaknade ur
s n vanmakt, var lian angripen af en
häftig feber, som inom få dagar lade
honom i grafven. Men förklaringen
på gåtan var funnen. Den gamle
grefven hade under sina studiet
uppdagat Ker-Guivarclis hemlighet.
Sinnessjuk som han var, hade han
velat dö, och tagit sin unga hustru
med i döden.
"Men hurO kunde du tänka, att
der skulle vara några skor i butel
jen?"
"Det sade mor; jag bad henne om
ett par nya skor, ooh hon sade, att
de hade gått ned {i fars blåa bntelj
tillsammans med tröjor och hatt.r
och bröd och kött. och jag tänkte,
att jag skulle hitta något at det när
jag slog itu den. Far,jag skall aldrig
göra så mer.
"Det tror jag inte heller att du
skall," sade han i det han lade han-
den på barnets lockiga hufvud, hvar-
på han gick, medan gossen var all
deles förvånad öfver, att far inre ha
de slagit honom.
Några dagar derefter räckte fadern
deu llile gossen ett paket och bad
honom öppna det.
"Nya skor, nya skor!" jublade
barnet. Har du fått en ny butelj,
far?"
"Nej, min gosse, jag bryr mig inte
om att få någon ny butelj. Din mor
hade rätt—alla våra saker försvunno
i buteljen; men att få fram dem igen
var inte så lätt, och derför har jag nu
i sinnet att med Guds hjelp låta bli
buteljen.
I var besökt af inbrottstjufvar natten
till den 30 nov. Kassaskåpet hade
uppbrutits. Tjenstemännen äro ej
villiga att uppgifva det stulna be-
loppet, men det är ett allmänt rykte,
att tjufvarne bland annat medtogo
ett paket innehållande $3,000 i bank-
sedlar. Det antages att inbrottstjuf-
varne varit "cowboys".
riARQUETTE.
Postmästaren Gust Peterson har på
helsoskäf resignerat från sin befatt-
ning. Det är Marquettebornas och
i synnerhet svenskarnes härstädes
innerliga önskan cch föihoppning,
att till postmästare må utses en man,
lika human, tjenstvillig och tillmö-
tesgående SQm våra begge senaste
postmästare varit. Allmenheten har
varit väl betjenad och högligen be-
låten. Ledsamt vore om vi hädan-
efter vid postluckan skulle bli tvung-
na att se en tvärvigg eller ett surmu-
let ansigte. t
Tänkarnestributtill qvin
nan.
Den underliga buteljen.
Från Uddevalla i Bohuslän berät-
ta-:
En liten blek och mager pilt 'höll
med djupt intresre på med att kika
in i en blå färg d nutelj, under det
att han åter och åter sakta upprepa-
de, med ett uitryck af förvåning i sin
iö>t:
"Månne der icke kan vara ett par
skor i den?"
Hans mor-thadelapp.it hans slitna
och ui blekta klädet, men hans skor
voro i >å dåligt skick, att han ej län-
gt e kunde använda dem utan måste
gå bai fota.
Till sist tog han en sten och knac
kade buteljen i bitar med den. Men
der fanns intet derinne. Han blef
ännu blekare, då han såg buteljen
ligga der sönderkrossa I, ty det vat
ha is fars butelj. Den Mle kröp ned
på marken och började gråta så
bejillö-t, att han icke såg eller hörde,
att någon kom, förr än en stämma
ljöd helt nära.
'• 11 \ ad är nu på fiirde?"
Clown såg upp med ett fö fa ra dt
uttt vek i sitt ansigte, ty det var lians
tar, som stod der.
'11 vem har s agit sönder min bu-
telj ?" snörde han.
"Det har j g," stammade barnet,
hal i] \ al t al gi åt.
"Hvar öi gjorde du de ?"
Gosvan såg åter upp. Rösten hade
en helt annat ton, än han väntat*
Det var sa, att f cd ra b.llvit rörd fa
at sin siat kars lille son under
1 ös lös sorg l:g;a lutad öfver d< n
s inders agna buteljen.
• J g skulle ^e eller, om der fans
några nya skor. Jag har ingenting
att taga på lotterna—alla de andia
ha goda skor."
Konfucins—"Qvinnan är mä-
sterverket".
.Herder—"Qvinnan är skapel-
sens krona",
Voltaire—"Qvinnorna lära oss
att vara lugna, artiga och vär-
diga". '
JohnQuincy Adams—"min mo-
der gjorde mig hvad jag är".
Ruskin—"Shakespeare har in-
ga hjältar, endast hjältinnor".
Whittier—"O111 qvinnan kom
oss att förlora Eden så kan endast
hon återgifva det."
Bul ve—1"För hvarje 'gentleman'
är hvarje qvinna en 'lady' i följd
af sitt kön."
Lamartine—"Det finnes altlid
en qvinna bakom allt som är
storartad."
E. S. Barret—Qvinnan är sist
vid korset och först vid grafven."
Gladstone—'Qvinnan är full-
ständigast då hon är qvinligat."
Sandi—"En vacker qvinna är
en juvel; en god qvinnna är oskatt-
bar."
Richter—"Ingen man kan lefva
gudfruktigt eller dö salig utan en
hustru."
N. P. Willis—"Det 1 jufväste i
lifvet är en hustrus glada hem-
komst, helsning."
Heine—"Vackra qvinnor utnn
religion äro som blommor utan
doft."
Beecher—"Qvinnorna äro en
ny raee, skapad sedan världen
blef kristnad."
Voltarire—"Allt mannens för-
nuft språk uppväger ej en enda
känsla hos qvinnan".
Leopold Sehefer—"Blott [en
sak i världen är, bättre än en
husf ru, och det är ens moder."
—Miehelet—"Qvinnan är man-
nens söndag—ej endast hans hvila
utan hans glädje och lifs krydda".
Luther—".lorden har ingenting
ömniere än qvinnohjärtat, då det
är medlidandets hem."
Shakespeare—"Ty hvarest fin-
nes en författare, som lär oss
uppskatta skönheten bättre än
qvinnoögat."
Margaret Fuller Ossli—"Qvin-
nan är född för kärleken och det
är omöjligt att vända henne från
att söka den." •
Louis Desnoyers—"En qvinna
kan vara ful, illa växt, ogudaktig,
okunnig, barnslig och dum men
knappast löjlig."
Kansas.
LINDSBORG.
Vid läroverket går arbetet sin gilla
gång. Elevantalet är ovanligt stort
och ökas för jemnan. De flesta äro
från Kans.is, men Bethany är väl-
kändt äfven i andra stater. Dess
fasta hållning i allt ger allmänt för-
troende.
WICHITA.J
General Shafter har sändt till en
fru här i staden en knapp från hans
uniform och en spansk sabel (mar-
kete), och meningen är, att frun äm-
nar låta bort-raffii presenten och
gifva inkomsterna deraf till barmher-
tlghetsverk.
ALMENA.
The U. S. Express Co's. office I
W. B. Walker & Söner.
20 pund bästa New York standard
fina granulerade socker (med räk-
ning) för $1.00
20 pund "fancy yellow c arified"
socker för $1.00
Nya skördens sugarliouse molasses.
pr gallon 40 c.
S ora nya pecans, 3 pund för 25 c.
Fin, slor röd ök, 10 pund för ,..25 c.
MoMehans gammal ensrelsk "bulk
miner meat", 3 pund för. 25 c.
A la sorters äkta fruktpreserver 1 1
punds glasburkar, för 10 c.
'•Oomb" honun ,1 pd glasburk för.10 c.
Utmärkt "catsup", lör flaska 10 c.
Ren hvtekli, 100 pund säck för 75 c
Catifornla skinkor, för pund. 7 c.
Nya engelska valnötter, för pund ...15 c.
Frisk almonds, för pund 20 c.
Br.izil nötter, lör pund 15 c.
Filberts, för pund .15 c.
A«t 1 "Duliy Yam" sötpotatis, per
bushel ; 50 c.
Ha'f bushel lör 25 c.
Per p ek för 15 c.
Hvita, röda eller gula "onion sets"
„ en qvart för 10 c.
Akia Baldwin röda vinteräpplen, 1
barrel för $4 00
För en peck 40 c.
Nya cranbär, 3 qvart. lör 25 c.
Ritters verldsbekanta "Pure Food"
preservcr (såld i qvantitet som
önskas), blandade sorter, pr pd 10 c.
Nyinkomna citroner, för dussin 20 c.
Sanning nedtryckt
Till marken
Reser sig igen..,.
Vi ha rönt ett bittert mot-
stånd, emedan vi talat full
SANNING. Vi sade våra
vänner, att vi bestämde
priserna. Andra endast
följde efter oss.
Undersök och se efter om icke detta
är verkliga förhållandet.
Då vi begära §1 för en sak, så
är den värd en dollar. Andra be-
gära §1.50, och då ni berättar dem
våra priser, så säga de: "Jag vill
slå af till endast 90 cents."
Hvem är eder vän?
Den man, som talar
sanning för eder
eller den andre.
Naturligtvis
W.D, Hume
En full uppsättning af taflor,
easels, bambu-varor, gungstolar
och—sist men ej sämst—
DEN BÄSTA K0KSPI5EL
för sina pengar. Hos
W. D. Hume,
304 East Sixth street.
Tre dörr ir öster /rån San Jacinlo gatan.
Gå dit och ni får endast ett pris vid
alla tillfällen ni kommer.
Bertram House,
Spisning per dag,
vecka eller månad.
Måltider serveras alla tider.
Chas. Hofheintz,
Föreståndare.
307 Vesira Sextonde gatan, Austin, Tex
FRITT till SKALLIGA
"Kvinnans hÄr Ur prydnaden om hennes hufvud".
VI skola vid efterfrÄprninf? fritt tillsända eder full
AWVfSNixo huru att frambringa hår pÄ pknllttm hufvu-
den; hiimm > h&retB affallande och bortdrifva alla sjuk-
domar 1 huden. Då DandrutF, EcMRlA,Tetter,och h&rets
trallande frtror till skallljrhet.lir vAr FRIA ANVI8-
NINO en vBrdefull fr&fva till enhvnr.nom lider deraf.
Skrif Kenast.oeh Ti skola ändaden fritt porto betald.
altenheim medical DI8PEN8ARY.
dep t. S 34, Box 77®, Cincinnati, Ohio, U. S. A
Scarbrough & Hicks
Stora departementbutik...
Om ni handlar hos oss kan
ni vara säker om det bästa
som kan fås för edra pen-
gar. Stor uppsättning af
varor för helgdagarne.
Tyg-varor.
Helylle, mixed novelty, 45 tum
bredt, vanligt 65c tyg, för en-
dast 29c
Helylle sars, 36 tum bredt, alla
slags kulörer, till....: 35c
Fancy plaids, god qvalitet, värdt
78c, säljes för 59c
Nya mönster i silke- och ullblan-
dadt, 38 tums vidd, en vanlig
$1.25 vara för 90c
Rug-urval.
27x64 i Moquet rug en vanlig f3
rug, för $1.75
Vacker halfylle-matta för 35c
God Bryssel-matta, sydd, pålagd
och kantad, för endast 48c
"Iandra våningen; tag elevatorn.'
Capes för damer.
Svart kläde, kantad med pelsverk
och broderier, god qvalitet, för
endast.$1.25, $1.38, $1.50, $1.75
Af bättre tyg och rikligare utstof-
ferad med broderi, pelsverk och
knappar, för $2.25, $2.48, $3.25,
$3.50 och upp till $5-oo
Klädes-capes, stofferade med satin-
veck och spännen, till $2.75
Samma som föregående, men af
bättre qvalitet, till $4.48
Korta, släta plysh-capes, kantade
med pelsverk, för $3.48
Finare slag, af kläde, plysh och
sammet, för $30.00
Skodon.
Ett par $3.00 skor för $2.50. Da-
mers tina kik—med coin tå—kid
spets eller patentläder spets—
slät eller beklädd top—elastiska
sulor—vanliga eller stålfjäder-
hälar—extension eller vända su-
lor—Allasorters tå och alla bred-
dar från A till EE, för.. . .$2.50
Strump=departementet.
100 dussin äkta svarta bicykel-
strumpor för gossar, vanlig 25c
qvalitet, storlek 6 till 9£, för
paret 20c
125 dussin äkta svarta bicykel-
strumpor, värda 15c, paret går
för 10c
Lisle finished ribbed svarta strum-
por af äkta färg, för unga da-
mer, värda 20c, pr par 15c
Bättre qvalitet, garanterade äkta
svarta strumpor för unga damer,
storlek 6 till 9|, pr par 10c
50 par dussin importerade Onyx
svarta lisle strumpor för damer,
•reducerade från 50c paret till 32c
75 par dussin Onyx svarta lisle
damstrumpor, med splitsade hä-
lar och dubbla sulor, värda 35c
paret; gå för 25c
25 par dussin Onyx svarta kasimir
damstrumpor, värda 50c paret,
säljas för 35c
Damstrumpor, garanterad svart
äkta färg, utan sömmar, värda
12£c paret, för endast 10c
Öfver=rockar.
En vacker navy-blue beaver öfver-
rock, sammetkrage, skuldrorna
fordrade med svart -satin, kort
längd, fullständigt ett första
klassens plagg, värd 11.00 i hvar-
je annan butik i staten. Storlek
från 34 till 42. Så länge vi haf-
va några qvar, kommer vårt pris
att vara $7-75
Mäns svarta cheviot öfverrockar,
sars foder, kort längd, lätt vigt;
vårt pris är $6.50
Stiliga öfverrockar för fina unga
män, tillverkade af importeradt
covert kläde, med sammetkrage,
skeleton fodrade och sömmarne
vackert pipade, kort längd, af
$16.00 sorten, storlekar 34 till
42. Vårt pris 12.50
Mäns svarta machintosher med
kragar, storlek 36 till 46, väl
värda $2.50, slutsäljas för.$1.68
Scarbrough & Hicks.
JOE KOEN,
Juvelerare & Pantlånare.
(Affären grundlagd år 1883.)
101 E. Sixth St., Austin, Tex.
Alla, som vilja hafva verkliga
godtköpspriser i alla arliklar som
höra till en välsorterad juvelerare-
butik, borde besöka mig förrän de
köpa på annat ställe. Guld-fickur
med 20 karat fylda boetter för en-
dast $10. Alla äro hjertlfgt väl-
komna 0111 köp göras eller icke.
tlftaWeekEasy.
Kil K No trnnblft to make $18 a *w(
^ UR finirk. Vrin wlll hntnmrli«l al
Ton work righi
around home. A
brand new thlag.
we<k eaaj. Writeto
qalck. von wlll beiarprised al howeasylt can b
donc. a«nd na yoar addres an jr way. It will b« for yoar intereat
to lnve«tigate. write today. Yoa can potitlTelr make SIA a
week euy.ROYAL MTU. CO., 42.#5J5tJ«k£
V
V
v
MIMBE;
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 3, No. 37, Ed. 1 Thursday, December 8, 1898, newspaper, December 8, 1898; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202952/m1/4/?q=%22Places+-+United+States+-+Texas+-+Travis+County%22: accessed July 10, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .