Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 7, No. 9, Ed. 1 Thursday, February 27, 1902 Page: 1 of 10
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
Pho Unireisity
TEXAS
POSTEN.
LIBERAL POLITISK NYHETS-TIDNING FÖR SVENSKARNE I AMERIKA.
Ar%. Lop. No. 307.
Austin, Texas, Torsdagen den 27 Februari 190a.
Vol. VII. No. 9.
JJIla Anna.
når jag .satt, mig allvarsamt att
STtemaböcker rätta,
|>pnardörrn-hon ilar fram med
t¥steg sä lätta:
jr sä yr. sa skälmskt hon ler,
fag—jag lägger pannan ner.
t gör mig god t att se uppå hur hen-
*nes läppar mysa,
r Ijennes bruna ögon tvasomstjar-
nor lysa:
jpennes glada löje strax
glömmer tema och syntax.
i hennes lilla mjuka arm min
hals i snara binder, , ,
i hennes andedräkt sä varm pa_mi-
na kinder,
ch förr'n jag hunnit hindra det,
: sitter med ett hopp i knät.
Med böckerna uppa^ mitt
lago nyss sä trygga
x.i v r, 11 fÄvp'n intr
bord, som
vet ord,
börjar nu, förr'n jag
smä hus att bygga;
jfn drar hon mig pa golfvet ut
måste följa utan prut.
jag, en stadig skolpedant, hvars
ögonblick ä' dyra,
"fär nu gä som elefant pa alla ivra,
h hon pa ryggen sitter opp,
ph ropar: "Hoppsan i galopp!
t denna lek hon tinner bäst, de an-
dra ej vi glömma:
i "taga fatt", vi ."leka hast och
"kurra gömma"; .
i muntert tumla om, vi tva—
'änk om min klass nu säge pa.
lär glömmer jag för lek och spratt
att deras tema granska,
Fy bättre klingar hennes skratt an
deras franska:
'Det gär ej an—nu är det slut;
Ju blott en kyss—och.sedan ut!
•1 säng mitt oarn, nu är det Kväll!'
Dä börjar hon att klaga:
•Berätta, sä är pappa snäll, en liten
saga."
Jag täljer en, jag täljer tva, _
ge'n fär hon in till mamma ga.
ett lockigt liufvud snart jag
- - - -"Ila:
ser på
ler, den
kudden slumra stil
[ur ljuft hon uti drömmen
yra lilla'
)et är en äterglans så skon
SHf; Äf saga och—af aftonbön.
mm*
'^^ybmkring din lillas hufvudgärd
Herrens änglar stanna
>ch skydda för en farlig värld min
lilla Anna!
fFör dig jag beder i hans namn,
fSom tOg små barnen i sin famn.
sa
Och åter vid mitt arbetsbord är jag
en skolmagister
Och sätter "bockar", stryker ord.
sträng och bister:
Men mellan raderna jag ser
Ett litet lockigt barn, som ler.
N. P. ödman.
Vid brasan.
W,
Hör, där ute stormar rasa,
Snö i massor störtar ned;
Iiore sprider köld och fasa.
När han yrar, vild och vred;
Men härinne vid min brasa,
Här är värme, ljus och fred.
.Se, hur muntert brasan brinner
I den kulna vinterkväll!
Vid desi sken allt Kusligt svinner
Bort ifrin mitt trefna tjäll,
Där jag mig sä lycklig tinner
Med min maka, huld och snäll.
Det är hon, min kära gumma,
Som min aftonbrasa tänut.—
Att ej kvinnorna ä' dumma,
Det har världen länge kännt.
Aidrig de oss, män. försumma.
Aldrig, hör ni, har det liandt!
Gungstoln hon till brasan skjuter,
Just sa nära, som jag tal,
Se'n med mig hon stilla njuter
ATvärt vackra aftonoal.
Till vårt sällskap snart sig sluter
Rydberg eller "Fänrik Stål".
KböcI <er. brasa, barn och maka,
£ Det är huslig poesi.
' Kom. min broder, kom och smaka,
1 fröjd häi
n försaka
|Om det finns na'n fröjd häri
BOerna skall du se
ElJtelifvets komedi.
>'/■Andra gerna mä kalasa,
. Ja, ga ifrån fäst till fäst,
Sig på nöjen trötta hasa
För att sjuka bli därnäst;
Jag med gumman och min brasa
Trifs i hemmet allra bäst.
(Reformatorn.) n. W.
Krönika.
För Texas Posten.
■ ;
fi
. Ifcsom det för litet hvar är bekant,
laties det "åtskilliga människor här
1 färlden som åtminstone tro. att de
teta.iitet_mfra än andra. Bland dessa
Tetenskapsfullå personer äro åtskiili-
gb, som (enligt egen öfvertygelse, i
alla fall) .äro särdeles skickliga att
fonitsäga~hvad slags väder vi skola
Hk. [Dock kan man pa det hela taget
ej ans' dessa förutsägelser såsom an-
nat ån -munväder.
Iden mycket omtalade gamla, gola
tiden hade man i det fallet endast att
Tftada sig till almanackan. Den som
mäktat köpa en sådan, hade i vanliga
fall en sä tillförlitlg väderleksspaman
som någon. De som äro något till
aren komna och bott i gamla Sxerige
kunna nog minnas, hurusom dessa al-
manackor somliga dagar förutspådde
snö, andra dagar rägn, andra mulet
och återigen andra solsken o. s. v.
Ibland slog förutsägelsen in, ibland
icke; och det är sa långt väderleks-
spåmän intill denna dag lyckats kom-
ma. Ibland träffa de rätt,men ibland
slå deras gissningar fel.
Angående väderleksspädommarne i
de gamla svenska almanackorna är
det kanske icke alla som veta huru
de tillkommo. I själfva verket fin-
nas mänga, som hysa den föreställ-
ningen, att de ditsatts af vetenskaps-
akademien pä måfå eller såsom de lär-
de herrarne gissade eller trodde att
det skulle bli. Sä var likväl icke för-
hållandet. Ett visst system följdes,
ehuru till sist bäde lärde och olärde
blefvo öfvertygade om att systemet
var falskt.
Grunden för dessa gamla väderleks-
profetior i de gamla svenska almanac-
korna var denna: Alla och en hvar
känner till att månen har en viss in-
flytelse pä jordens väderleksförhållan-
de. Hvart nittonde är intager denna
himladrabant samma ställning till
jorden. Sålunda har manen i är sam-
ma ställning i förhällande till jorden
som den hade för nitton är sedan el-
ler är 1883. Därför trodde man också
att väderleksförhållandena pä jorden
skulle blifva någorlunda lika hvart
nitto/ide är,och så utsattes i almanac-
kan, icke den väderlek, som de^värde
herrarne trodde eller gissade kunde
inträffa, utan det slags väderlek, som
förekommit för nitton år sedan. Om
almanackan därför, att nu taga ett
exempel, "spädde rägn" till den 1
mars, så var det i själfva verLe- sä,
att den 1 mars för nitton år sedan ha-
de det rägnat,och som månen nu äter
intog samma ställning till jorden som
det året, trodde man att det skulle
bli rägn igen den 1 mars.
Men, som sagdt, det visade sig~vara
ohållbara forutsägningar, och därför
blefvo dessa väderleksprofetior uttag-
na ur de svenka almanackorna.
Med de i Förenta Staterna utgifna
almanackorna och kalendrarna är för-
hållandet annorlunda. Hvem som vill
utgifver här almanackor och trycker
äfvenhvadhan vill i dem. Därför fin-
ner man i åtskilliga af dem förutsä-
gelsen om väderleken, garanterade att
vara grundade pä vetenskaplig bas
och sä godt som ofelbara. Märkvär-
digt nog finnas personer äfven i det-
ta upplysta tidehvarf, fullt och fast
öfvertygade om att dessa flera är för
ut uppgjorda väderleksspådommar
skola slå in, och det är intet tryckal-
ster, 'ingen bok, som de så noga och
uppriktigt ^studera, ~ som almanac-
kan. Att de gang pä gång blifva be-
dragna i sina förväi.t lingar hindrar
dem ej frän att fortsatta med sin til-
lit till de falska väde.profeterna."*
Emellertid linnes det dock en sorts
väderleksspämän, som äro tämligen
pålitliga, och det är vteenskapsmän-
nen pä de af regeringen grundade me-
teorologiska observatorierna. Men
dessa herrar påtaga sig icke den omöj-
liga uppgiften att förutsäga väder-
leksförhållandena aratal i förväg, de
nöja sig med ett dygn eller sä däi om-
kring, och degrunda sina förutsägelser
pä de fina instrument de hafva, hvil-
ka äro ofantligt känsliga för ändrin-
garne i luften, och på sa sätt bli de
nämnde meteorologerna i stånd till
att en dag eller så i förväg bestämma
om väderleksskiftningarne, livadan
deras förutsägelser, som publiceras i
dagtidningarne eller tillkännagifves
pä anslagstaflor e'.ler genom flaggor i
alika kulörer, kulor etc.,bli tämligen
pålitliga. Men dessa väderleksrappor-
ter skilja sig lika mycket från de där
gamla spådommarn3 i almanackorna,
som natt skiljer sig frän dag.
Annars kan det ju såsom tidsfördrif
vara roligt att taga kännedom om
huru en sådan där väderleksspådom
ser ut och hvad den innehåller. Se
här hvad en ansedd väderspåman sä-
ger:
Enligt redan gjorda förutsägelser
inträffar ett väderleksskifte öfver
kontinenten mellan den 23 och 27
febr.; varm väg frän 22 till 26; kall
våg mellan 25 feor. och 1 mars.
Nästa skifte inträder utmed Stilla-
hafskusten omkring den 28 febr.,nära
västra sidan af Klippiga bärgen sena-
re delen af förste mars, den stora da-
len mellan 2 och 4 mars och när östra
staterna den 5 mars.
En varm våg drar öfver västra delen
af Klippiga bärgen omkring den 28
febr., den stora centrala dalen den 2
mars, östra staterna den 4. Kall väg ;
öfver Klippiga härgen omkring 3
mars, stora central dalen den 5 och
östra stater, a den 7 mars.
Temperaturen under den vecka,
som slutar den 3 mars, blir i medeltal
under det normala och rägnfallet om-
kring normalt.
Mars manad kommer t genomsnitt
att blifva kall med mycket ogynn-
samt väder för grödan. Tvänne gån-
ger blir det töväder och trenne gän-
ger frost under mars manad i de nord-
ligare staterna, och dessa väderleks-
skiftningar komma ej att göra hvetet
något godt. I södra staterna blir ej
heller väderleken gynnsam för grödan.
För foder för kreaturen blir det un-
der mars manad stor efterfragan pä
majs. Strafoder blir det ondt efter 1
de trakter, i om hade torka i fjol, och
enda sättet att uppehålla kreaturen
under den långt utdragna vintern blir
att använda mera majs, hafre och
bvete.
Stora spekulanter hafva gjort väldi-
ga ansträngningar att få ned sädes-
produkterna till ovanligt låga priser.
Hittills hafva jordbrukarne gått med
ringar i näsorna och alltid varit fär-
diga att låta leda sig af de stora spe-
kulanterna, som höllo i repet, men
de hafva nu börjat läsa väderleksrap-
porterna och hälla sin säd för att fa
bättre pris. Då dessa stora spekulan-
ter ej kunna klippa ullen af fåren—
jordbrukaine och smähandlarne—ryka
de ihop mot hvarandra och äro nu nä-
ra en annan panik på börsen i Chica-
go.
Men denna gång komma priserna
att genom brytningen stegras. Som-
liga af de stora spekulanterna hafva
hittills allmänt varit björnar—så kal-
las en sorts spekulanter pä börsen,
medan nans motsats kallas tjur—men
åtskilliga af dem börja tröttna att
vara pä björnsidan. Jordbrukarne
hälla envist pä sin säd. Björnkam-
panjen har gifvit med sig och lasset
börjar bli tungt för de stora speku-
lanter, som gått in pä att lemna sto-
ra kvantitet säd till låga priser. Me-
dan spekulanterna äro splittrade sins-
emellan och jordbrukarne väl organi-
serade, sä att de kunna hälla sin säd
för ett resonabelt pris, måste speku-
lanterna pä "björnsidan" gifva efter,
och dä, men icke förr, är tiden inne
för jordbrukaren att sälja sin säd.
Vore det icke för det otillbörliga
inflytande, som utöfyas pä priserna
genom användandet af millioner dol-
lars i händerna pä spekulanter och
kombinationer, som operera genom
handelssbörsen, vore det icke alls
nödvändigt för jordbrukarne att orga-
nisera sig för att skydda sina intres-
sen.
Om det finnes någon metod, hvari-
genom tillgång c. efterfrågan kan re-
guleras sä att priserna bli resonabla,
låtom oss fä till stånd en sädna me-
tod och öfvergifva alla mindre heder-
liga vägar att inverka pä prisernas
stegring eller fall. Jordbrukarne bör-
jade dock icke dessa nu brukliga me-
toder att kontrollera priserna; de ha
sitt ursprung och underhäll från de
stora börsarne. Milliontals dollars
satta i rörelsen eller dragna tillbaka
vid vissa tillfällen tvinga med ens
ned priserna eller drifva med hast
upp dem för stunden, och därför kun-
na dessa stora börsmatadorer tvinga
ned priserna rätt under tiden som
jordbrukarne,i tanken på bättre pris,
äro i färd med att skeppa sin säd till
afsättningsorten. •
Men en person, som något känner
till hurudan väderlek det blir i den
närmaste framtiden har förmånen
af att kunna beräkna huru stor efter-
frågan ocli pris skall blifva; men de
medel och utvägar, som på handels-
börsarne användas att kontrollera pri-
serna, äro till alla delar orättfärdiga
och skada producenterna, d. v. s.
jordbrukarne. Därför borde dessa gö-
ra sitt yttersta att kunna skydda sig
själfva och ej fråga efter om det bär
eller brister för spekulanterna, som
s.iilfva äro hårdhjärtade.
Slutligen tillrådas hveteodlarne att
använda järnrost pä hvete, som plä-
gas af den liessiska flugan eller plant-
lusen. och väderspåmannen uttalar
ett ställe (to mil norr om ofvannämda
stad, förväntades att samma dag som
telegrammet afsändt anlända till fca-
lonica.
o —
En New York-brand.
Aderton personer innebrända och
många skadade i ett hotell, som
hade öfver 500 gäster.
För tredje gången sedan nyåret har
samma stadsdel i New York hemsökte
af en svär olyckshändelse. Först
skedde sammanstötningen mellan
tvänne tag i Central tunneln, sedan
dynamitexplosionen a Rapgd Transit
banan och nu den tredje; en eldsvåda,
som började i 71 :a reg:s armory och
spred sig till Park Ave. hotell, där
18 personerdödades och mänga skada-
des.
Det var den värsta hotellbrand se-
dan Windsor förstördes. Elden upp-
täcktes vid 1.30 tiden pä natten mel-
lan 21 och 22 febr. Med otrolig ha-
stighet spred den sig frän Armory-
byggnaden till hotellet, trots nrand-
kärens energiska försök att begränsa
elden till den förstnämda byggnaden.
Hotellet, var alldeles öfverfullt af gä-
ster, som ankommit till staden för
att närvara vid de för prins Henrik
anordnade fästligheterna. Mer än
500 personer voro i hotellet.
Vid den tid elden upptäcktes i ho-
tellet, slocknade de elektriska ljusen
i korridorerna, som hastigt fylldes
med rök. Gästerna, som ej kunde
finna väg genom mörker och rök, hop-
pade frän fönstren eller sprungo i
förvirringen in i den af elden angrip-
na delen af byggnaden.^Detta förkla-
rar orsaken till att så mänga om-
kommo eller skadades, fast- endast
de tvä öfre våningarna—femte och
Sjätte—i hotellet, förstördes i bran-
den.
Bland de omkomne voro öfverste
P. Piper af regulera arméen samt öf
verste Chas. Burnette fran Connecti-
cut, tillhörande Första volontär rege-
mentet. L
Flera nundra punctkrut i armory-
byggnaden "exploderade o<Ji ökade
olyckan och förskräckelsen. Ej förrän
klockan 3 upptäcktes eld i hotellet,
som låg a andra sidan gatan. Elden
spred sig i denna byggnad med lätt-
het genom elevatoröppnir.gen. Ho-
tellets ägare är af den ten' m, att el
den i hotellet var anlagd, medan
brandchefen och många af gästerna
hålla före att vinden dref flammorna
öfver från den brinnande militärbygg-
naden. Inom en kort stund hade el
den sprid t sig, att gästerna ej kunde
komma till de i hotellet befintliga
räddningsapparaterna. Sä långt be
kant är, blefvo inga af gästerna var-
nade af hotellbetjäningen om bran-
den i hotellet. En af gästerna, Nor-
man A c ton, en grufägare frän Colo-
rado, är bland de omkomne. Han
säges hafva varit iigare till en förmö-
genhet på $5,000,000.
ögonvittnen berätta, att förvirrin-
gen och förskräckelsen var så stor, att
många som annars kunnat räddas, en-
dast därför omkommo. Hemska och
gripande voro Scenerna omkringbrand
stället, innan alla som voro i bygg-
naden nunnit komma ut pa ett eller
annat sätt. Värdet af den förstörda
ägendoinmen är ej ännu kändt.
hvetets bästa
' (
höns och järnrost äro
vänner.
Af det föregående borde åtminsto-
ne jordbrukaren, som ju utgöra lan-
' dets kärna, veta huru de skola inrät-
ta sig under de kommande vårdagar-
ne. När de fä veta bäde hvad slags
väderlek som kan förväntas och hvad
börsspekulanterna,som uppköpa deras
produkter, hafva i sinnet, sä böra de
ju kunna vidtaga sina försiktighets-
mått. Men icke borgar jag för att
det blir såsom väderleksprofeten har
förutspått.™
Krönikör.
Kongressen.
Miss Stone fri.
Förväntas inom kort anlända till
Salonica, Turkiet.
På sista tiden har man hyst vi.ssa
farhagor om att den amerikanska
missionärskan miss Stone och hennes
följeslagerska mad :e Tsilka ej skulle
erhålla deras frihet,trots den utbeta-
lade lösepänningen af $60,000. Det
befarades att banditerna, sedan de
erhållit denna summa, som ej var me-
ra än hälften af den från början be-
gärda, skulle behalia fån„'arne och
söka utpressa den andra hälften ock-
så.
Men efter hvad som den 24 febr,
meddelades frän Boston, hade den
amerikanska missions styrel-
sen erhållit telegram, som bekräftade
den förut erhållna uppgiften om mis-
sionärernas frigifvande.
Fran Washington telegraferades
samma dag, att ^ tatsdepartementet
erhållit officiell bekräftelse om att
miss Stone försatts i frihet.
Ett annat telegram, från Salonica,
Turkiet, mottaget äfven det den 24
dennes, förklarade att miss Stone och
hennes följeslagerska. som föregående
dag af banditerna försatte I frihet pä
I öfverensstämmelse med en gam-
mal häfdvunnen sedvänja blef George
Washingtons af skedsadress pä lörda-
gen, Washingtons födelsedag, uppläst
i senaten strax efter det dagens för-
handlingar börjats. Mr Burrow frän
Michigan läste det odödlig vordna do-
kumentet. Strax efter läsningens af-
slutning framlemnade mr Lodge en
memorial från legislaturen i Mass. i
favör af ett grundlagstillägg, hvarige-
nom kongressen blefve bemyndigad
att stifta lagar, regulerande arbets-
timmarnes antal i de åtskilliga sta-
terna.
Sedan vanliga dagliga göromåi, som
måste utföras, blifvit fullbordade,
fortsatta senator Tillman sitt pa fre-
dagen började tal I opposition till den
föreliggande motionen om Fillppin-
tariffen. nan försäkrade, att inga
revenyer fordrades för regeringen pä
Filippinerna, emedan den hade till-
räckliga medel. Hufvudändamälet
med motionen, sade han, vore att gif-
va några få tillfälle att skörda guld i
öriket. Afvenså anmärkte han, att
administrationens önskan att gifva
SKydd ät kubanska plantager,, vore för
att kunna stoppa millioner dollars i
fickorna pa socker- ocn tobakstruster,
och sä vore det med hänsyn till den fi-
lippinska arkipelagen. Några få ame-
rikanska kapitalister finge tillfälle
att monopolisera ägendommen paöar-
ne.
Mr Tillman sade sedan, att i stället
för att söka civilisera och höja de in-
född e pä Filippinerna, kunde regerin-
gen bättre hafva användt de $400,000,-
ooo, som utgifvlts för Filippinerna,
till att kolonisera negrerna i södra
staterna i detta land. Dä han seder-
mera ställde en fråga till "sina vän-
ner pä andra sidan kammaren", frå-
gade mr Spooner hvem han asyftade.
Jag har mänga vänner på den re-
publikanska sidan, sade rar Tillman:
personligen äro Ni en bra, renhjärtad
sorts karlar, men i politiskt hänseen-
de äro Ni de mest ärolösa pultroner
som^tinnas, en anmärkning, som mot-
togs med skrattsalfvor.
Under sitt tal kom mr Tillman se-
dan 1 ganska häft igt ordbyte med mr
Spooner fran Washington om stadfä-
standet af Paris-traktaten. Mr Till-
man påstod att efter allt livad till
och med W. J. Bryan gjort för denna
traktats slutliga stadfästelse, hade re-
publikanerna ej nog med röster att få
ratiticeringen igenom,hvarpå han til-
lade: Ni veten, sade han och skaka-
de sitt finger at den republikanska si-
dan, huru dessa röster,som behöfdes,
blefvo anskaffade. På ytterligare till-
frågan svarade mr Tillman, att dessa
röster vunnos genom användandet af
otillbörligt inflytande, och da påyrka-
des att den skyldige ^skulle nämnas,
sademr Tillman,att det var senatorn
fran South Carolina. Den åsyftade,
mr MoLaurin. reste sig slutligen ^och
började tala, och ehuru man kunde se
det han var betydligt upprörd,beherr
skade han sig själf och talade ganska
lugnt. De närvarande kände, att nå-
gonting ovanligt var i görningen, och
flera senatorer vredo sig oroligt i sina
stolar. Mr McLaurin sade, att han
icke ville använda så skarpa uttryck
som han ämnat, men icke desto min-
dre måste jag, sade han, med tydlig
röst och tonvikt på hvarje ord, påpe-
ka "attdetta påstående är en uppsåt-
lig, illvillig och afsiktlig lögn."
Vid dessa ord sprang mr Tillman
upp och rusade som en retad tiger e-
mot McLaurin, som också skyndade
emot sin antagonist, hvarpå de värde
lagstiftarne började att klubba pä
hvarandra med knytnäfvarne. Ett par
andra senatorer och sergeant-at- arms
kommo till för att skilja de stridande
ät, men de lyckades ej däri förrän de
själfva träffats af nagra utaf de slag,
som de uppretade senatorerna riktade
mot hvarandra. Men de blefvo dock
snart skiljda ät och tvingade att åter-
taga sina platser. De voro båda ble-
kasom lakan i ansiktet, men mr Mc-
Lauin syntes vara den lugnaste af de
två. Tillman blödde nagra droppar
näsblod, annars märktes inga vidare
följder för någondera slagskämpen.
Under striden hade hvarenda senator
sprungit upp frän sin stol, men ej ett
enda ord yttrades.
Efter det åtskilliga förslag hörts,
bland annat att dörrarne till senat-
kammaren stängdes, antogs detta för-
slag och alla utom medlemmarna 1 se-
naten måste gä ut. För slutna dör-
rar hölls sedan en tvä timmars ses-
sion, då en resolution antogs, hvari
framhölls att de båda senatorerna ge-
nom sin knytnäfskamp vanärat sig
och att. saken skulle öfverlemnas till
utskottet för privilegier och val att
bestämma hvad vidare åtgärder skul-
le tagas i saken. Emellertid gåfvos
de båda kämparne tillfälle att bedja
senaten om ursäkt, hvarpa förhand-
lingarna om den filippinska tariffrå
gan äter upptogs till diskussion.
Mänga af Förenta Staternas med-
borgare, som kanske mer än en gång
undrat, om deras representanter <111
den^lagst iftande församlingen i Wash-
ington, gjorde någonting, skola sä-
kert med tillfredsställelse höra att
åtminstone ett par af dem för en
gång skull tagit i med alla krafter.
Senare meddelanden fran Washing-
ton gifva vid handen, att senaten ej
är tillfredsställd med de af de stridan-
de senatorerna gjorda ursäkterna.
Deras slagsmål anses såsom en så-
dan skam, att något måste göras både
att försona ett sadant brott och före-
bygga, att något liknande upprepas
igen. Hela Washington, ja hela lan-
det, för att ej säga hela världen,talar
därom.
dJnérför prinsen i Hvlta huset, hvar-
efter de höga gästerna återvände till
New York. Presidenten, med fru
och dotter reste da också till New
York för att följande dag vara närva-
rande dä kejsarens jakt gick af sta-
peln.
Såsom bekant är kommer prinsen
sedan att göra ett besök inåt landet
och taga de förnämsta sevärdheterna
t betraktande. Storartade förbere-
delser hafva gjorts pä de platser säll-
skapet kommer att oesöka, och allt
göras för att gifva prinsen bevis pä.
att han, fastän af furstlig bord, lik-
väl.är välkommen till detta demokra-
tiska land.
Senare meddelanden upplysa, att
sjösättningen lyckades väl. En så
lysande samling har aldrig förr varit
sedd, da något fartyg gått af stapeln.
President ltoosevelt-s dotter döpte
Jakten till Meteor. Trots det något
ruskiga vädret funnos åskådare i tu-
sental utmed stränderna i båtar af
alla slag.
Prins Henrik här
Prins nenrik af Preusen, som afrest
till Amerika för att representera
kejsar Wilhelm, hans broder, vid sj<>-
sättnlngen af den här I landet för kej-
sarensräkning byggda lustjakten, an-
lände till New^York den 23 febr. och
blef pa ett storartad! sätt välkomnad
såsom nat ionens gäst. Kanoner och
musköter saluterade hans ankomst
och representanter från presidenten,
armeen och flottan samt staden New
York framburo välkomsthälsningar
till prinsen. Genom Marconis träd-
lösa telegrafsystem, hade man fått
reda pa prinsens ankomst förr än man
annars genom dimman kunnat upp-
täcka hans fartyg.
Den 24 Tebr. anlände prinsen, som
är amiral för tyska flottan, jämte
uppvaktning till Washington, Det
var prinsens första resa på ameri-
kansk järnväg, och han syntes särde-
les belåten bäde med tågets hastighet,
och den eleganta inredningen. Pä
flera ställen under vägen hade prinsen
och hans sällskap hälsats pä ett entu-
siastiskt sätt. Vid bangården i
Washington möttes de hciga gästerna
af en afdelning rytteri, som sedan e-
SKorterade dem till Hvlta huset, där
prinsen först möttes af den tyska am-
bassadören, som sedan föreställde ho-
nom för presidenten, statssekreteraren
och andra medlemmar af kabinettet.
Efter ett kort besök reste prinsen och
hans följe till tyska ambassadören,
och vid middagstiden gjorde presiden-
ten, åtföljd af statssekreteraren en
kontravislt. hos prinsen. Senare be-
sökte prinsen karJtolet, där flera
kongressmedlemmar, ph,tenterades för
honom. På kväller n storartad
ren. Jordbrukarne äro allmänt redo
att plantera majs, men de vänta på
att först fä en god rägnskur.
Indian Creek.
t
Fröken Annie, en dotter till lierr-
skape C. A. Knape, bar under några
dagar varit på sjukilstan, lidande af
feber och ondt i halsen. Hon är dock,
när detta skrlfves, pä bättringsvägen
med goda utsikter att snart vara all-
deles återställd.
—Herr och fru Oscar Lindquist haf-
va alla sina vänners innerliga sympa-
ti i den härda motgång som drabbat
dem. Fru Lindquist måste på grund
af sjukdom föras till Brownwood, där
läkame förklarade, att hon måste o-
pereras för att fä bort en tumör in-
värtes. Operationen företogs äfven
mycket riktigt, men dä upptäckte de
okunnige doktorerna, att det icke var
n*gon svulst, såsom de trott, utan
kräfta, som de ej kunde göra något
ät, h varför hela operationen skett o-
nödigtvls. Som hon var för svag att
täla kloroform,som först användes och
som nära förorsakat hennes död, må-
ste läkame sluta med att använda
detta bedöfnlngsmedel och nödgades
använda stimulerande medel för att
återställa hjärtverksamheten. När
de sedan utan bedöfningsmedel skulle
sy ihop såret, måste 3 man hälla den
stackars kvinnan vid operationsbor-
det. Ej underligt, cm hr Lindquist
undor sadana omständigheter kändt
sig alldeles förtviflad. Det är oför-
svarligt, att sådana okunniga, klum-
piga sä kallade doktorer skola ha til-
låtelse att praktisera som läkare och
förorsaka sjuka personer än ytterliga-
re onödiga lidanden, att ingenting
säga om de stora pänningesummor,
som utan ringaste nytta bortkastats.
Denna olyckliga operation har kostat
hr Lindquist $140.00, hvilka nu äro'
såsom kastade i sjön. Allmänheten
borde aldrig lemna sig 1 händerna på
sädana stympare som ofvannämnde
kvacksalfvare.
Waco.
Den "svenska Denvertidningens re-
seagent har gästat vår goda stad ett
par dagar i hopp om att kunna utvid-
ga tidningens läsekrets till svenskar-
ne 1 Texas och naturligtvis oss Waco-
bor 1 synnerhet.
—Herrar Forsgaard och Larmore
gjorde en tripp till Cllfton förra veo-i
kan för att hälsa på gubben A.P. A.,
hvllken, efter hvad de berättade, är
ganska kry på gamla dagar.
—Waco och omnäjd blef förliden
söndag välsignad med en efterlängtad
och välbehöfllg rägnskur, men tyvärr
var det långt Ifrån nog.
—Det är på tal om att göra en för-
i däm ning utefter den östra sidan af
Brazos floden pä det ställe denna vid
j högt vattenstånd svämmar öfver. Vid
| hastigt påseende ser detta ganska dc-
hötligt och förståndigt ut, men vid
närmare eftertänkande blefve en så-
dan skyddsmur på den nämnda sidan
till lika sä stor skada pä den vänstra
sidan och litet mer. Huru saken
kommer att afgöras är ej ännu godt
staden, har af bolaget erhållit ett par f" fö"fä*a! ,n«är l*"50* In-
veckors tjänstledighet för att göra'"V blandas saken 1 politiken, blir
ett besök hos sin moder och anhöriga ^1 n0* armare dag for dag, och
många hälla före, att tronen under
vår nuvarande borgmästare darrar pä
sina pelare. Mänga göra det päståen-*
det, att han brukar klä upp gamla
gubbar som ej åro i hans smak, oför-
mögna och orkeslösa pä grund af ål-
derdom. En annan sak är att han
satt sig emot upptagandet af ett
lån för att öka utrymmet i våra skol-
hus, sä att det unga Amerika kunde
fä bättre tillfälle att lära läsa, något
som är väl behöfllgt i Waco. Utrym-
met i de mindre klasserna är så litet,
att barnen endast kunna få gä i sko-
lan 2 till 3 timmar om dagen; men
en så väl behöfllg förändring satte
sig vår vidtberyktade borgmästare e-
mot. De gamla soldaterna,som stredo
för Söderns sak under revolutionskri-
get, ha haft tillåtelse att hålla möten
i stadens rådhus alltesdan det bygg-
des, men när vår nuvarande borgmä-
stare kom till styret, blefvo de utkör-
da. En hel hop sadana saker har satt
den politiska grytan 1 kokning, så det
kommer att bli hett på valdagen för
åtskilliga.
TEXAS.
Qeorgetown.
Herrar C. J. Monson och Jhon Lin-
deli äro för närvarande pa besök hos
herrskapet C. S. Lindelis i Monterey,
Mexiko.
Fort Woith.
Staden Thurber^ härjades den 25
februari pä morgonen af en större
eldsväda, hvarigenom största delen af
stadens affärskvarter förstördes och
ägendom till $100,000 gick upp i rök.
Byggnaderna som förstördes voro af
trä uppförda hus i ett enda solldt
kvarter och tillhörde The Texas and
Pacific Mercantile and Manufactnrlng
Company. Bolaget handlade med kol,
etc. och hade äfven ett stort lager af
diverse handelsvaror. Allt gick för-
loradt.mDet eldfängda aterlalct gjor-
de, att intet kunde räddas. Elden
tros ha uppstått genom felaktiga e-
lektriska ledningar.
Crosby.
Fröken Edith V. Wahl från Den-
ver, Colo., har varit här pä besök en
tre veckors tid men reste den 21 den-
nes till El Campo. Eftersom fröken
Wahl har mänga vänner 1 El Campo,
är det ej godt at t säga hgru snart
hon kommer att resa därifrån. Tro-
ligen kommer hon att vända tillbaka
hit, innan hon reser till Denver.Col.,
igen; men huru snart detta sker, är
ej bekant.
—Ungdommen häromkring samla-
des hos familjen Lars Nelsons pä af-
tonen den 21 februari. Det var fröken
Ida Nelsons födelsedag, hvarför detta
användes såsom ett passande tillfälle
för besöket. Tiden tillbringades på
det angenämaste med musik och an-
dra trefllga nöjen, så att tldon Ilade
fort. Alla glngo glada hom frän be-
söket.
Galveston
"Ilerr Jonas A. Youngren, agent för
The^Amerlcan Express Company här I
uppe I Galeshurg, III.
—öfver 1 million dollars ha samlats,
säges det, af Gal vestonborna för byg-
gandet af en skyddsmur mot öfvers-
vämnlng. Meningen är att en och en
half million dollars skola Insamlas ge-
nom stadens egen befolkning och de
öfriga tvä millionerna, som ytterliga-
re erfordras för arbetets fullbordande
hoppas man erhållas genom anslag af
kongressen. Offervilligheten hos sta-
dens Invånare har öfverstlgit all för-
väntan. Flera summor på $50,000 och
däröfver hafva donerats. Ännu flera
sådana summor lära kunna förväntas
frän personer, som .ännu ej subskribe-
rat.
Hutto.
Herrar Gust nanström och F.Dalil-
berg gjorde en affärsresa till Cele,Te-
xas, förliden tisdag.
—Dr. Brown gjorde en kort affärs-
resa till Austln 1 torsdags förra vec-
kan.
—Fröken Lundgren, syster till Carl
Lundgren, förr bosatt härstädes, an-
kom häromdagen hit frän Waco.
Härifrån fortsattes vägen till Jonali,
där hon skulle besöka herrskapet J.
G. Svensk. Hon är på resa till Sve-
rige.
—Fröknarne Bella Nelson och hen-
nes syster Nöjd samt fröken Carlson,
alla frän Round Rock, gjorde ett be-
sök I Hutto förliden måndag.
—De I förra numret från Austln
omnämnda herrarne Mattson och
Johnson, hemmahörande i Chicago,
Hl., voro förra veckan på besöK hos
här boende släktingar och vänner.
De reste I fredags till Callfornlen,
där de ämna afsluta ett större land-
köp.
— Rägn behöfdes mycket väl i des-
sa trakter Förliden söndags e. m.
säg det en stund ut, som om den i-
häilande torkan skulle komma till ett
slut, ty himlen var svart ar moln och
åskan dundrade starkt; men molnen
Innehöllo endast blåst. Gamla erfar-
na personer omtala emellertid, att
när åskan gar så tidigt pa året, bety-
des det godt om rägn under somma-
Arbetande öfvertid.
Åtta timmars lagen Ignoreras af
dessa små outtröttliga arbetare—dr.
Klng's New Life Pills. Milliontals
äro all tid i verksamhet, natt och dag,
botande dålig matsmältning, uppstöt-
nlngar, förstoppning, sjuk hufvud-
värk och alla mag- och lefversjukdom-
mar. Lätta, behagliga och pålitliga.
Endast 25c 1 alla apotek.
Måste segra eller dd.
"Jag var nära gängen", skrlfver
mrs Rosa Richardson frän Laurel
Springs, N. C. "Jag hade lungsot sä
svårt, att de bästa doktorer sade, att
jag ej kunde lefva mer än en månad,
men jag började använda dr. King's
New Dlscovery och blef fullständigt
botad genom sju flaskor och är nu rask
och kry." Det år en ojämförlig Ufs-
räddare mot lungsot, lunginflamma-
tion, la grlpp och bronchitis; ofelbar
mot hosta, förkyinlng.astma, höfe-
ber, strypsjuka och kikhosta. Garan-
terade flaskor 50 o. och 11.00. Prof.
flaskor fritt i alla apotek.
i: i
Km
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Ojerholm, J. M. Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 7, No. 9, Ed. 1 Thursday, February 27, 1902, newspaper, February 27, 1902; (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth203054/m1/1/: accessed May 8, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu; .